För två år sedan drabbades Lillemor Nyqvist av demens och efter ett snabbt sjukdomsförlopp flyttade hon i början av 2019 in på demensboendet S:t Anna Freja i Nyköping.
För hennes man, Ulf Nyqvist, har den senaste tiden varit tuff. Det har hunnit gå två månader sedan han såg sin fru. Då i entrén till boendet, åtskilda av en glasdörr. Lillemor Nyqvist kan inte prata mer än något enstaka ord och paret kan därför inte heller ha telefonkontakt.
– När det blev besöksförbud kände jag mig väldigt utlämnad. Jag satt och spekulerade vilket skapade en enorm oro, säger Ulf Nyqvist.
Men efter bara någon vecka började man med ett veckobrev till de anhöriga med information om situationen på boendet, hur smittskyddsarbetet bedrevs och hur det såg ut med smittan. Och så har det fortsatt – även när smitta konstaterades på en av boendets enheter.
– Jag förstår att närstående på kommunernas äldreboenden som inte får någon information alls måste känna sig jäkligt frustrerade. Jag får veta vad som händer och vet att Lillemor är omgiven av väldigt fin personal. Jag känner mig trygg, helt enkelt.
Hanna Nyberg, verksamhetschef på S:t Anna, berättar att man tidigt bestämde sig för en kommunikationsstrategi där utgångspunkten skulle vara transparens.
– Vi tror inte på att mörka något utan har valt att vara tydliga och öppna. Vi tror att det gör att man som anhörig känner en delaktighet även om man inte kan vara fysiskt närvarande, säger hon.