Den 14 oktober börjar älgjakten i Sörmland. De fem senaste åren har länets älgstam minskat avsevärt, trots att det skjuts allt färre älgar.
Jimmy Pettersson i Nyköping är vice ordförande i Svenska jägareförbundet Sörmland och har varit involverad i det forskningsprojekt som startades 2009. Älgar och älgkalvar i länet har gps- eller öronmärkts för att man ska kunna följa deras rörelsemönster, livsmiljö och reproduktion.
– Jägare och markägare säger att de reagerar numera när de får se en älg. Älgstammen i Sörmland mår väl sådär och väger mindre på hösten än de har gjort tidigare och jämfört med älgar i andra län. Vi har kunnat se att kalvarna föds i rätt tid på året. Vi tror att det istället handlar om tillgången på sommarfoder och att de drabbas av insekter som fästingar och älgflugor.
Jimmy Pettersson förklarar att älgarna bland annat tvingas konkurrera om den knappa fodertillgången med andra klövviltarter som kron- och dovhjort.
– De delar alla på samma foder och vi har alldeles för mycket gran i våra skogar. Under granarna växer ingenting mer än mossa. Även de varma somrarna, med framför allt fjolårets hetta och torka, spelar in. Vi sa redan i fjol att det skulle bli väldigt få kalvar i år eftersom älgkorna var i för dåligt skick när de skulle brunsta i höstas och det verkar stämma. Vi har fått mycket rapporter om älgkor som inte har någon kalv med sig och får verkligen tänka till inför säsongen, hur vi jagar och hur mycket vi kan skjuta för att inte riskera att knäcka älgstammen.
Inom länet finns nio älgförvaltningsområden och inom dessa finns mindre enheter, så kallade älgskötselområden. Det är inom dessa det görs en bedömning för hur många älgar som ska fällas i området. Beslutet tas senare av Länsstyrelsen.
De senaste fem åren har antalet älgar som skjuts i Sörmland under jaktsäsongen minskat. Från 1 284 under jaktsäsongen 2014/2015 till 760 älgar under säsongen 2018/2019.
Josefin Linusson är vilthandläggare på länsstyrelsen och meddelar att det för jaktåret 2019/2020 planeras att fällas 862 älgar.
– Men siffran kan komma att justeras eftersom alla planer för jaktåret inte är fastställda ännu, säger hon.
Älgförvaltningen finansieras av jägarnas fällavgifter, som betalas in till Länsstyrelsen för varje skjutet djur. I juni höjdes avgiften till 1 500 kronor för ett vuxet djur och 500 kronor för en kalv.
Jimmy Pettersson på Jägareförbundet säger att fällavgiften, som är högst i landet, är en kombination av få älgar och den älgförvaltningsmodell som infördes 2012.
– I Sörmland inrättades nio älgförvaltningsområden och varje förvaltningsgrupp består av sex personer som var och en får 5 000 kronor om året för att arbeta med älgförvaltningen. Det är 54 personer som ska ha betalt och ekvationen går inte ihop när älgstammen fortsätter att minska. När beslutet om nio områden togs sköt vi omkring 1500 älgar per år och då tyckte man att vi hade råd med det, nu är läget ett helt annat.
Pettersson är kritiskt till att man inte bantar ner antalet älgförvaltningsområden i länet.
– Från Jägareförbundets sida har vi påtalat att det borde minskas till två områden, men det är en enorm fördröjning i beslutsprocessen. Om man jämför med Västerbotten, som är ett gigantiskt län där man skjuter 14 000 älgar varje år, har de bara tre eller fyra förvaltningsgrupper.