Grafen visar hur mängden älgobservationer hos jägare per timme sjunkit mellan 2010 och 2020. Källa: Älgdata.se
Att älgarna i Sörmland blir allt färre är känt sedan länge, vilket bland annat Katrineholms-Kuriren rapporterat om. På länsstyrelsens webbsida för viltstatistik framgår att antalet observationer av älg i länet nästan halverats mellan åren 2011 och 2020.
Men älgarna blir inte bara färre, utan också mindre, vilket P4 Sörmland uppmärksammade häromveckan.
Matilda Söderqvist är jaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet Södermanland:
– Vi har märkt av trenden ganska länge. Framför allt efter torkan 2018 har det gått utför. För åtta år sedan låg den genomsnittliga slaktvikten för älgkalvar i Sörmland på runt 54 kilo och idag ligger den på 51 kilo. Den minskar sakta men säkert.
Hennes iakttagelser stämmer överens med den senaste forskningen. I SLU:s studie från april framgår bland annat att växterna som älgkorna äter tappar näring när det är torrt, vilket minskar mjölkproduktionen och i förlängningen kalvarnas tillväxt.
Orsakssambanden i rapporten är invecklade, men slutsatserna pekar i samma riktning: Älgarna vantrivs och blir mindre när klimatet blir varmare.
Statistiken visar hur den genomsnittliga slaktvikten de tre första säsongerna i grafen sjunkit från i genomsnitt 54 till 51 kilo de tre senaste säsongerna. Källa: Älgdata.se
Om värmen fortsätter att öka finns det enligt SLU en möjlighet att älgen på sikt överger södra Sverige och emigrerar norrut mot kallare breddgrader. En dyster utveckling, menar Matilda Söderqvist.
– Älgen är en nationalsymbol och det finns väldigt mycket turism som kretsar kring 'skogens konung'. Folk från andra länder vill kunna åka hit och få se den.
Naturturism omsätter runt 56 miljarder kronor om året i Sverige, uppskattade branschorganisation Naturturismföretagen 2018. Även i Sörmland står naturen i fokus på sajter som Visit Sörmland – i synnerhet möjligheten att få se älgen i dess naturliga miljö. Men att de krymper framgår inte.
Det finns fler argument för älgens välmående, fortsätter Matilda Söderqvist.
– Hela det svenska jaktsystemet är i grunden uppbyggt kring älgjakten, vilket har ett kulturellt värde.
Älgarnas tjocka päls är anpassad efter minusgrader, berättar jaktvårdskonsulent Matilda Söderqvist.
Jägareförbundet väger dock inte in klimatförändringarnas påverkan på älgstammen vid jaktbeslut. Det är överflödigt, hävdar jaktvårdskonsulenten.
– En av grundpelarna i viltförvaltningen är att man inte riktar jakten mot de mest produktiva hondjuren, om man inte vill minska älgstammen, och det vill vi inte i Sörmland. Därför jagar man kalvar eller unga handjur. Vi vill bevara de stora och friska älgarna – även om vi inte tar hänsyn till klimatförändringarna i sig.
Vi berättade nyligen att även vargen försämrar förutsättningarna för älgjakt i Sörmland.