Det visar Arbetsmiljöverkets senaste rapport om svenskarnas arbetsskador. Under 2015 anmäldes drygt 12 400 arbetssjukdomar, vilket är en fortsatt ökning från föregående år. I Sörmland gjordes nästan 460 anmälningar till Försäkringskassan. Siffran är nästan 50 procent högre än 2010.
Genomgående är det arbetssjukdomar som orsakas av mobbning, kränkande behandling, hög arbetsbelastning och dålig arbetsledning som ökar mest. Under perioden 2010–2015 har fallen av mobbning som misstänkt sjukdomsorsak nästan dubblerats: från 635 anmälningar till 1 159.
Utvecklingen är mycket iögonfallande, menar psykologen Stefan Blomberg vid arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är en av landets ledande experter inom området, och kopplar samman mobbningstrenden med ett allt stressigare arbetslivsklimat.
– Arbetslivet blir alltmer slimmat när ekonomin stramas åt, organisationer bantas och arbetsplatser underbemannas. När arbetsbelastningen stiger, ökar också risken för konflikter. Och dåligt hanterade konflikter riskerar att utvecklas till ren mobbning.
Mobbning och andra faktorer som samarbetsproblem, dålig kommunikation och bristande stöd i arbetet räknas som sociala orsaker till fysisk eller psykisk arbetssjukdom. En undersökning som Arbetsmiljöverket gjort bland både arbetstagare och arbetsgivare, visar att 44 procent av arbetstagarna känner någon som är eller har blivit mobbad på jobbet. Motsvarande bland arbetsgivarna är 36 procent.
Men trots att mobbningssjukan är väl känd fortsätter den att grassera. Ett skäl kan vara att det förebyggande arbetsmiljöarbetet har låg prioritet. Men det finns också en stor tafatthet hos såväl arbetsgivare och fack som hos företagshälsovården, tycker Blomberg.
– Facket tycker ofta att frågan är viktig men har svårt att hantera den. Arbetsgivarna har generellt en dålig kunskap om hur mobbning ska utredas på ett rättvist sätt för alla inblandade. Då tar de hjälp av företagshälsovården som länge haft en stor kompetensbrist inom området.
Utöver det lidande som mobbningen vållar individen, orsakar den stora kostnader för arbetsgivarna och samhället. Forskningen påvisar tydliga samband mellan dålig psykosocial arbetsmiljö och till exempel depression, utmattningssyndrom och hjärt- kärlsjukdom.
Arbetsskador drabbar kvinnor och män i ungefär lika hög utsträckning. Men sjukdom med sociala och organisatoriska orsaker ökar särskilt bland kvinnor. I fjol hade 44 procent av kvinnors anmälda sjukdom sådant upphov. Den främsta förklaringen är att arbetsmiljön generellt är sämre i traditionellt kvinnodominerade yrken.
– Offentliga arbetsgivare är ofta sämre än privata. Det hänger troligtvis ihop med att det är svårare att utöva ledarskap i offentlig sektor; det blir ofta ett byråkratiskt ledarskap som är mer frånvarande och svagt. Vård, skola och omsorg är därför stora riskbranscher för mobbning.