Hur kom det sig att den Region Sörmland plötsligt stod inför miljardunderskott och den sörmländska vården blev föremål för massuppsägningar och stora sparkrav?
Det råder kris i den svenska sjukvården. Det har vi hört nu i ett par års tid. Regionernas pengar räcker inte – alla 21 regioner fick 2024 ett negativt ekonomiskt resultat – och sjukhusen kämpar med såväl vårdplatsbrist som mängder av bristyrken.
Men hur kunde det hända? Vad är det som gjort att Region Sörmland plötsligt dras med miljardunderskott, måste säga upp personal i stora mängder och stänga hela avdelningar? Som den specialiserade rehabiliteringen där bland annat Göran drabbas.
Orsakerna kokar till stora delar ner i tre händelser som varken Sörmland eller någon annan svensk region kunde värja sig emot.
- Räntorna steg, från 0,2 till över 4 procent och gjorde inte minst miljardlånen till de stora sjukhusbyggena väldigt mycket dyrare.
- Det kom en pandemi och med den också gigantiska statsbidrag.
- Sen skenade inflationen.
Frågar man det största sörmländska oppositionspartiet, Socialdemokraterna, reagerade de styrande för sent på signaler om kommande ekonomisk kris. Partierna i minoritetsstyret, M, C, KD och Vård för pengarna, anklagar å sin sida S för år av oansvarigt regionstyre.
Och frågar man dem som verkligen vet nationellt, som Vårdförbundet och Läkarförbundet, har vårdkrisen varit ett faktum ute på sjukhusgolven långt före inflationen. Skapad av ständig övertid och en ohållbar arbetsbelastning.
Stigande räntor och inflation bidrog starkt till regionens stora ekonomiska underskott 2023 och 2024.
Men det drogs i många nödbromsar i Sörmland 2023. Hyrstopp, anställningsstopp och ett intensivt besparingsarbete sparkades igång. Tidningen har berättat om högt och lågt på sjukhusen, från att förlossningen inte längre fick köpa paprika till de nyblivna mödrarnas gratismackor, till att hela avdelningar lagts ner eller koncentrerats till en stad.
Politikernas arvoden frystes för 2024, och för vanliga människor har krisen märkts genom att det bland annat blivit dyrare att träffa läkare och att parkera bilen utanför sjukhusen.
I september 2023 kom storvarslet; regionen lämnade in varsel om uppsägning av 700 medarbetare till Arbetsförmedlingen. Personalstyrkan ska tillbaka ner till 2019 års storlek. I möjligaste mån skulle hälso- och sjukvårdspersonal "på golvet" skonas på vägen.
Den sörmländska vården är i behov av en trygg hand att hålla i nu. Bilden togs på den specialöppnade intensivvården på Mälarsjukhuset.
I höstas tog regionfullmäktige ett nytt beslut; personalstyrkan ska minskas med 3,5 procent. Däri ingår cirka 190 tjänster inom hälso- och sjukvården.
Hösten 2023 tvingades Sörmland också till den extrema åtgärden att låna 700 miljoner extra, för att få ihop till de anställdas löner och utökade det årets låneram till totalt 2,5 miljarder.
2023 avslutades ändå med att Region Sörmland noterade det allra sämsta resultatet bland regionkollegorna, med 1,1 miljarder kronor i underskott. Och förra året ser ut att snart kunna summeras med ett underskott en aning bättre än budgeterade minus 890 miljoner.
Någon som kan allt det här på sina fem fingrar är Sveriges Kommuner och Regioners mångåriga chefsekonom Annika Wallenskog. Hon räknar snabbt fram hur Region Sörmlands ekonomiska resultat i kronor per invånare ändrats på tio år:
2024 går ännu inte att summera, men Annika Wallenskog ser att Sörmland gjort jobbet så här långt.
– Några regioner har halkat ner under Sörmland i tabellen över underskotten. Mycket beroende på att Sörmland ju faktiskt jobbat med åtgärder i försök att få ekonomin mer i balans.
Efter september förra året räknade alla regioner med underskott. Men fortfarande bara två – Jämtland Härjedalen och Blekinge – drogs med större minussiffror än Sörmland.
Annika Wallenskog, har varit chefsekonom på SKR i många år.
Annika Wallenskog spår att skatteunderlaget ökar med runt fem procent i år, och lättar upp läget lite för regionerna.
Region Sörmland har runt sex miljarder kronor i tillgångar, i form av placeringar. Dessa säljer man inte av utan planerar att använda för att betala framtida pensionskostnader med. Något Annika Wallenskog ansåg vara extremt ovanligt, när tillgångarna 2023 kombinerades med en ny låneansökan.
– Men man valde den kombinationen. Och börsen har gått bra 2024, vilket gett tillskott.
I år förväntas det bli lite lättare att få ihop siffrorna. Regionstyrelsen hoppas rentav på att räkna in ett överskott mellan utgifter och inkomster när 2025 är slut.
SKR:s chefsekonom konstaterar, samtidigt som hon själv nu går i pension, att 2025 ser ut att bli ett betydligt bättre år för regionerna tack vare kraftigt sänkta pensionskostnader. Inflationen som ställde till med alltihop går ner och skatteunderlaget spår hon öka runt fem procent.
– Nittio procent av kostnadsökningarna de senaste åren har berott på inflationen. Så ja, jag kan tycka att det är lite naivt av tidigare regionstyren som suttit i opposition sedan valet 2022 att skylla vårdkrisen och rekordunderskotten på sina efterträdare. Att personalkostnaderna ökat så mycket har ingen rått på, det har drabbat alla.
Christoffer Öqvist, regionråd, regionstyrelsens ordförande i Region Sörmland. 15 februari 2025.
I Sörmland byttes ett mångårigt S-dominerat styre ut mot en ny minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vård för pengarna vid årsskiftet 22/23. Den nya regionstyrelsen fick ett bryskt uppvaknande efter segerruset.
Christoffer Öqvist (M) hade ingen lång tidigare erfarenhet från någon högre position inom regionpolitiken, när han tog över posten som regionstyrelsens ordförande.
– Ja, det blev en tuff start verkligen, kanske inte det man tänkt sig att behöva börja ta tag i. Vi hade hellre velat inleda med att satsa mer på primärvården till exempel. Nu blev det fullt fokus på att få ekonomin i hamn. Men, det finns ju fördelar också med att kasta sig in i något och lära sig den hårda vägen.
Vårdcentralerna i Sörmland hade fått mer pengar om det inte kommit en inflation som fått pensionskostnaderna att skena.
Att regionen mitt i eländet sitter på sex miljarder kronor är inget konstigt, menar han. Kapitalförvaltningen är inte avsedd att täcka minus i kassan.
– Nej, man säljer inte värdepapper för att betala löner. Och lån är en sanning med modifikation, vi höjde checkkrediten för att inte hamna i ett läge där vi under några dagar riskerade att stå utan pengar till medarbetarnas löner. Vi har återgått till den tidigare checkkrediten igen.
Under pandemin fick regionerna stora summor i extra statsbidrag för att klara den hårt ansträngda vården. Trots alla tuffa utmaningar avslutades covidåret 2020 med att regionerna tillsammans kunde räkna in överskott på över 21 miljarder, enligt SCB. Drygt 16 miljarder mer än året innan.
Sörmland fick ett stort antal miljoner kronor, uppdelat på ett antal tillfällen. Vissa miljoner var riktade pengar, att använda till bland annat testning, vaccinationer och uppskjuten vård, andra var en rejäl ökning av de generella statsbidragen.
Vissa regioner använde pengarna till att anställa många nya medarbetare, vid sidan av vaccineringar, testningar och sjukhusvårdande av de svårast covidsjuka. Samtidigt som planerade operationer och ingrepp sköts på framtiden.
Sörmland skaffade sig 700 nya anställda för pengarna. Det är alltså därifrån den siffran kommer, i regionens lagda massvarsel hösten 2023.
Både Annika Wallenskog och Sörmlands högste politiker ser att pandemibidragen inte enbart var till godo för regionerna.
– Jag tycker med facit i hand att kommuner och regioner fick alldeles för mycket pengar under pandemin. I Sörmland fick vi extremt mycket pengar, utan att något egentligen blev bättre, säger Christoffer Öqvist.
"Vi fick alldeles för mycket pengar under pandemin", säger Christoffer Öqvist (M).
– Vi lyckades inte bli bättre på att leverera något alls. En del av medarbetarna har definitivt bidragit till en bra ny verksamhet, men mest var det administrativ personal som ökade. Det här är grundproblemet, en stor del av vår personal gör saker som inte blivit värdeskapande för patienterna. Pengarna kom inte patienterna till del.
– Vi kortade inga köer och höjde inga kvalitetsindex nånstans. Därför går vi nu tillbaka till den personalnivå vi hade innan pandemin.
Chefsekonomen kan hålla med i kritiken mot de statliga ambitionerna.
– När man får så mycket pengar under några år finns en risk för att kostnaderna sväller. Och sen gjorde ju inflationskrisen situationen mycket värre, för alla.
Annika Wallenskog konstaterar att Sörmland varit en av de regioner som minskat sina utgifter för hyrpersonal allra mest. Hon hoppas det ska innebära att man slipper säga upp läkare och sjuksköterskor.
Både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor finns med när Region Sörmland säger upp anställda på sjukhusen under 2025.
Men så blir inte fallet, det vet vi nu.
I regionledningens handlingsplaner för att minska personalkostnaderna inom de två stora sjukhusdivisionerna, Kirurgi och Medicin, finns både läkar- och skötersketjänster med redan i vinter. De första uppsägningarna för året har rullats ut.
– Vissa specialistläkare är övertaliga så vi måste tyvärr minska ned antalet. Det är problematiskt, läkare vill vidareutbilda sig till specialister, samtidigt som det är stor brist på framför allt allmänläkare i primärvården, förklarar Christoffer Öqvist.
Marie Engman, kirurg i Nyköping, är ordförande för såväl Sjukhusläkarna som Läkarföreningen i Sörmland. Hennes medlemmar sörjer uppsägningarna av vårdpersonal:
– Mycket kan vi avstå i kristider, men vi ska driva sjukvård, inte annat dravel. Ska vi ha öppna vårdplatser, eller hänga upp tavlor? Och sammanslagningen av kliniker, det gillar vi inte. Vi tror inte på länskliniker som en sparåtgärd, de fungerar inte optimalt.
Lika tveksam är hon till om regionkrisen kan hävas med åtgärder som gränsar till snålhet.
– Att byta goda mackan på fredagsfikat till det billigast möjliga brödet, kompenserar de sparade småsummorna i sammanhanget för hur ledsna medarbetarna blir för en futtig smörgås?
Marie Engman, ordförande för såväl Läkarföreningen som Sjukhusläkarna i Sörmland, ifrågasätter om regionen ska ägna sig åt annat än sjukvård när tiderna är tuffa och det fattas pengar.
"Vi tror inte på länskliniker som en sparåtgärd", säger Marie Engman, kirurg på Nyköpings lasarett.
Sedan det stora varslet hösten 2023 har hittills bara ett tiotal sagts upp.
Under 2025 blir siffran större, när minskningsplanen av personal går in i fas två av tre. Ett antal personer har dessutom hunnit sluta genom naturlig avgång, det vill säga de har gått i pension eller avlidit. Vissa medarbetare vars tjänster dragits in har omplacerats till vakanta tjänster.
På ett år har antalet regionanställda med månadslön minskat med 117 personer i länet. Samtidigt som man anställt många nya medarbetare, bland annat över 100 sjuksköterskor, efter att man gjort sig av med hyrpersonalen.
I andra änden är det 717 personer som sagt upp sig på egen begäran sedan september -23.
Av de 717 jobbade 81 procent inom hälso- och sjukvården. Av dessa 580 var:
- 13 procent läkare
- 31 procent sjuksköterskor
- 17 procent undersköterskor, skötare med flera
- 39 procent övriga
Drygt 700 personer sa upp sig självmant från sin tjänst inom Region Sörmland mellan september -23 och sista januari -25.
Inget alarmerande alls, enligt Christoffer Öqvist.
– Man ser ofta att när stora varsel läggs säger många anställda upp sig självmant. Det hände i Region Östergötland efter deras stora varsel förra våren, och vi var rädda för samma flykt här. Men hos oss har folk stannat kvar.
Fast över 700 personer som sagt upp sig är väl ändå rätt många? Det är ju faktiskt lika många som i Östergötland under 2024.
– Nej, att 700–800 personer av egen vilja slutat i regionen är ett normalår för oss, helt i nivå med hur det brukar se ut. Det blev till och med något färre som sa upp sig i fjol jämfört med året innan.
Men är den värsta krisen över nu, kan Christoffer Öqvist och hans kollegor börja anda ut en smula? Ja, det vågar han påstå.
– Det är inte lugnt än, 2025 blir ett tufft år det också, men vi är definitivt över den värsta puckeln och anar ljuset i tunneln.
– Vi gjorde en tioårsplan när vi körde igång, och 2025 prognostiserade vi som ett negativt år. Men när vi la budgeten i november kunde vi ändå kalkylera med ett litet positivt resultat på 60 miljoner. Sakta men säkert ger vårt arbete effekt.
De sörmländska sjukhusen byggs ut och renoveras rejält sedan ett antal år. Slutnotan växer och är nu uppe på runt sex miljarder kronor.
Och de stora investeringarna i modernare sjukhus – slutnotan kan landa på runt sex miljarder kronor enligt senaste prognosen – hur bra blev de strax innan en vårdkris? Christoffer Öqvist konstaterar att det blev tuffa utgifter, och väldigt stora lån. Samtidigt är han glad att regionen tog beslutet om att bygga ut sjukhusen för mer än tio år sen.
– Helt ärligt var det en av de första sakerna vi gjorde, att titta på om något av projekten kunde avbrytas. Men det hade bara kostat mer att sätta stopp och skicka hem alla hantverkare, och nu är vi snart igenom det. De flesta investeringarna är klara. Alla andra regioner är mitt i sina byggprojekt nu.
Han fortsätter:
– Jag skulle säga att vi jobbar hårdast på att vända krissiffrorna bland alla regioner. Det är inget skryt, många kollegor i landet tittar på hur vi gör och förklarar sig imponerade av vårt arbete. Att vi vågar ta tuffa beslut – och fullfölja dem. Vi låg sämst till bland regionerna 2023 ja, men vi har klättrat och dessutom ligger den sörmländska vården väldigt bra till i tillgänglighetsstatistiken.
Region Sörmlands högsta ansvariga politiker Christoffer Öqvist tycker regionstyret skött ekonomikrisen bra så här långt.
Christoffer Öqvist känner sig stolt över hur han och kollegorna i regionens minoritetsstyre tagit sig an vårdkrisen. Att de vågar ta tuffa beslut och fullfölja dem, för att kunna nå målet med en ekonomi i balans.
Men när du och kollegorna pratar om kostnadseffektiv vård, förstår du att det låter illa i många invånares öron? Måste inte vård få kosta vad den måste kosta?
– Det där är alltid en balansgång. Men nej, vård får inte kosta precis hur mycket som helst, det är alla överens om. När vården blivit så väldigt mycket dyrare och vi blivit många fler medarbetare – utan att vi egentligen blivit bättre på nåt – då måste man ta ansvar.
I stället för att banta ner sjukvården, funderar ni på att släppa något av era andra ansvarsområden?
– Vår verksamhet är lagstadgad. Vi måste bedriva kollektivtrafik, regional utveckling och viss kulturverksamhet. Vi har tittat på om vi kan ta bort något här, men så här är det: Allt utom sjukvården utgör en otroligt liten del av vår budget. Även om vi kunnat skala bort allt annat hade vi inte kunnat undvika miljardunderskotten.