Barnöverläkare Charlotte Nylander på Barnhälsovården Sörmland konstaterar att läget är bekymmersamt.
– Vi på barnhälsovården utgör en viktig arena eftersom vi träffar alla barn, följer dem regelbundet och har en god kontakt med föräldrarna. På BVC kan tidiga avvikelser från tillväxt- och utvecklingskurvor upptäckas och bedömas.Men det är viktigt att hela vårdkedjan fungerar. De goda råden kanske behöver följas av besök hos dietist, och om inte det räcker till finns hjälp att få på barnkliniken på länets sjukhus.
Hon tycker samtidigt att det är viktigt att påminna om att det över tid inte blivit sämre ställt med små barns övervikt i Sörmland.
– På lång sikt ligger siffrorna faktiskt rätt stilla. 2012 var 16 procent av länets fyraåringar överviktiga, 2019 var siffran 15 procent. Men helt oavsett så är det fortfarande alldeles för många barn som väger för mycket och vi har bland de högsta andelarna överviktiga fyraåringar i landet. Och nu ökar det lite igen. Men det är ett gott tecken att siffrorna inte skenar iväg.
– Trenden bland ungdomar och vuxna däremot går åt fel håll i snabbare takt. Var fjärde kille i tvåan på gymnasiet är överviktig.
Charlotte Nylander berättar att problemet med övervikt bland de yngsta sörmländska barnen skiljer sig lite mellan länsdelarna.
– I senaste studien är åtta procent av fyraåringarna i Gnesta överviktiga eller feta. I Mariefred är det 23 procent. Och vad skillnaderna beror på vet vi inte. Vi vet bara att problem med övervikt finns överallt, inom alla socialskikt och områden i länet, vi behöver jobba brett. Den gruppverksamhet som legat nere en tid i länet, har varit efterfrågad och kör nu igång igen.
Under 2020 har coronapandemin gjort sitt till för att vågen visar mer för många människor, ung som gammal.
– Vi hör rapporter från många håll om att barn blivit mer stillasittande och fått sämre matvanor i samband med social distansering. Det är tungt att vara småbarnsförälder, med allt man ska hinna med. Och nu under pandemin är det många som inte kan få hjälp av mor- och farföräldrarna.
Hon tipsar om att kommunernas socialförvaltningar och vissa familjecentraler också kan erbjuda hjälp i form av föräldrastöd.
– Oavsett hur föräldrarna ser ut vill alla sitt barns bästa, även om man har olika sätt att ta till sig förmaningar, och det är en lysande ingång till förbättrad folkhälsa, säger Charlotte Nylander.