Trots att den genomsnittliga läsförmågan är hög hos vuxna svenskar har många svårt att förstå information och instruktioner, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten. Och detta i en tid när skriften i så hög grad påverkar våra liv.
Marianne Rynefeldt-Skog, kommunikatör på Nyköping kommun, har hanterat de interna utbildningarna av klarspråk i kommunen.
– Vi försöker hålla den här frågan levande, inte minst jobbar vi med klarspråk i allt innehållsmaterial som finns på webben. Ofta är det med anledning av hur vi skriver beslut. Det handlar om att få medarbetare att uttrycka sig enkelt och begripligt, säger hon.
Tidningen har jämfört två texter, som i olika varianter finns på alla kommuners hemsidor: en om krisberedskap och säkerhet, och en om förskolor. Eventuella tabeller och kontaktuppgifter har vi inte mätt.
Det mätinstrument vi använt finns på sidan www.lix.se. Där kan man räkna ut läsbarhetsindex för texter. Låga lix-värden betyder att texten är lättläst, höga att den innehåller längre ord och långa meningar. Lågt lix-värde är ingen universallösning, men ger ändå en fingervisning om texters läsbarhet.
Lix under 40 är på nivån lättläst, skönlitteratur och populärtidningar. 40-50 indikerar att texten är medelsvår, normal tidningstext. Ett lix-värde över 50 klassas som svår, lix-värden över 60 motsvarar "mycket svår, byråkratsvenska".
Åtta kommuner förutom Eskilstuna får värden mellan 40 och 50 när det gäller förskoletexterna: Det är Nyköping (40), Oxelösund (40), Strängnäs (41), Katrineholm (42), Trosa (43), Gnesta (45), Vingåker (45) och Flen (49). Eskilstuna når till 51 när det gäller förskole-informationen, vilket enligt lix är "svår, normalt värde för officiella texter".
Texterna om krisberedskap och säkerhet är snäppet svårare. Ingen text når under 45 på skalan. Katrineholm når (45), Flen (45), Vingåker (49), Oxelösund (49). Fyra kommuner når över 50, "svår, normalt värde för officiella texter", Strängnäs (50), Eskilstuna (51), Trosa (51) och Gnesta (52).
Nyköping, som utmärkte sig genom den lättfattliga förskole-texten, når hela 63 i svårighetsgrad när det gäller texten om krisberedskap och säkerhet.
– Vi vill komma ifrån det byråkratiska språket, och jag kan inte säga att vi har nått målet, men språket är förhållandevis bra och begripligt. Jag har sett exempel från andra kommuner där språket har varit ganska krångligt, säger Marianne Rynefeldt-Skog från Nyköpings kommun.
Vanligtvis har Nyköpings kommun utbildning i klarspråk, vilket har uteblivit under pandemin.
– Men nu känns det som ett bra läge att ta upp utbildningen igen. Vi pratade faktiskt om det häromdagen under ett möte med en myndighetschef och då kom det upp att de efterfrågar en ny utbildning. De har haft en utbildning för några år sedan men det är lite av en färskvara.
I språklagen som kom 2009 slås det fast att "Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt". För att uppnå det kan "klarspråk" användas. Enligt den senaste enkäten av Språkrådet, svarade 78 procent av kommunerna att de jobbade med "klarspråk".
Några exempel på hur man skriver klarspråk är att välja relevant innehåll, disponera texten logiskt, förklara allt som behöver förklaras, undvik långa och invecklade meningar, använd begripliga ord och förklara facktermer.
Lix-värdet på den här artikeln är 45.