Under de senaste åren har antalet betesskador från älg minskat i Sörmland. För bara några år sedan låg skadorna på drygt tjugo procent. I dag är nivåerna nere på tolv procent.
– Sörmland utmärker sig på ett positivt sätt. Det beror på två saker. Dels beror det på att markägarna har tagit krafttag och faktiskt investerat pengar och riskerat mycket genom att plantera mer tall. Men det handlar också om att jägare har tagit ett större ansvar och älgstammen sänks successivt, säger Ronny Löfstrand, viltspecialist, Sveaskog.
Betesskadorna får tre större konsekvenser.
– Den första delen är att kraftigt påverkade tallar växer sämre och det blir lägre volym i skogen. Fler stockar blir då också papper istället för brädor. Markägarna påverkas också ekonomiskt. En kraftig obalans med för mycket klövvilt påverkar också den biologiska mångfalden och viktiga träd för insekter, lavar och svampar minskar.
Men även om skadenivåerna minskar i Sörmland är det nationella målet för skador fem procent.
– Vi är inte nära målet. Det är en allvarlig skadesituation.
De minskade skadenivåerna i Sörmland beror också på klimatet.
– I Svealand och Götaland hade vi år en mild vinter med lite snö. Det gör att älgen och andra hjortarter äter på annan föda än bara tallen. Finns det till exempel blåbärsris, ljung och sly så äter de även av det. Så fort snötäcket blir några decimeter och täcker riset på marken slutar älgen äta där och äter mer tall.