– Fast det är ingen "silverbullet" som löser klimatproblemet. Den stora grejen är att få ner fossila bränslen, säger Thomas Kätterer, professor vid Institutionen för ekologi, SLU.
Under fredagen höll Agro Sörmland i ett "webinarium" om kolinlagring och länsstyrelsen var medfinansiär.
Kolinlagring i marken sker när fotosyntesen får grödor att växa tack vare ljus, koldioxid, växtnäring och vatten. Koldioxiden från luften omvandlas via grödorna till andra kolföreningar som slutligen hamnar i marken, enkelt förklarat.
Ungefär på samma sätt som om en påse med cement står öppen i ett fuktigt utrymme. Den hårdnar av den kemiska reaktionen som bildas när vattenånga i luften blandas med cementen och en viss mängd av vattnet binds upp. Koldioxiden genomgår dock en mycket mer komplicerad process via fotosyntes och mikroorganismer innan kolet lagras i jorden.
Thomas Kätterer ser att kolet dessutom kan bidra till större skördar.
Hur kan kolinlagringen öka i det sörmländska lantbruket?
– Principen är att marken ska vara bevuxen så länge det går. Att man utnyttjar ljuset på ett bättre sätt än man gör idag, säger Thomas Kätterer.
Han tar som exempel vanligt spannmål som bönder sår under våren och sedan skördar i augusti.
Redan i slutet av juli börjar spannmålet gulna och fotosyntesen slutar att verka och därmed försämras kolinlagringen. Genom att så in någon växt tillsammans med spannmålet – en så kallad mellangröda – kan ljuset nyttjas bättre. Den andra grödan tar fart när spannmålet börjar torka.
Sveriges relativt korta odlingssäsong begränsar valet av mellangröda. De som kan väljas blir djurfoder eller som råvara till biogas, som exempel. En positiv bieffekt är att mellangrödans rotsystem dessutom förbättrar marken.
Vilka problem finns med mellangrödor?
– Beroende på vilka arter man väljer finns det sjukdomsöverföringsrisk. Det kan också bli ogräsproblem, säger han.
Han beskriver att det är ett hantverk från lantbrukarnas sida att få det att fungera men vet att det finns bönder som varit framgångsrika.
– Det finns flera jordbrukare i Skåne som hållit på med det ganska länge och lyckats med tajmingen.
Lite drygt 2 miljoner ton koldioxid lagras årligen in redan idag i Sveriges jordbruksmarker tack vare ökande vallodling för hästnäringen. En resa tur och retur Stockholm–Grand Canaria för fyra personer motsvarar ungefär 2,4 ton koldioxid i jämförelse.