Hjärnan har alltid varit Mattias Ribbing stora intresse. När han var 28 år bestämde han sig för att träna upp sitt minne. Därefter har han blivit trefaldig svensk mästare i minne och internationellt utsedd till Grandmaster of memory. Detta efter att ha memorerat över 1 000 siffror i rätt ordning på en timme. Numera skriver han böcker och föreläser.
I höstas släpptes hans bok Skärmsmart - 9 hjärnregler för prestation och välmående i en digitaliserad vardag. I boken guidar Mattias Ribbing läsaren genom de bästa strategierna för att få ut mer av ny teknik och må bättre i en skärmfylld vardag.
Han jämför bland annat med en inkorg i dag med en inkorg för 20 år sedan.
– Vi satt där framför datorn och så plingade till "åh, nu har jag fått ett nytt e-mejl, det tar jag och svarar på". Det är inte riktigt så det ser ut i dag, 20 år senare. Men vi använder precis samma arbetsmetod, nämligen vi har ingen strategi alls, säger Mattias Ribbing, född och uppväxt i Eskilstuna.
Han berättar vidare att enligt forskning får vi i genomsnitt 126 mejl om dagen. Några får givetvis fler andra får mindre. 70 procent av mailen har vi sett inom sex sekunder.
– Vår hjärna funkar lite grann som en tratt, som vi kan hålla ut och fånga upp några informationsdroppar i det spöregn som översköljer oss. Sedan kan vi flytta tratten och fånga upp andra informationsdroppar, säger Mattias Ribbing och fortsätter:
– Men vår tratt kan aldrig vara på två ställen samtidigt. Multitasking är en total myt. Den existerar inte för den mänskliga hjärnan. Det är datorer som multitaskar det är därifrån begreppet kommer.
Att ständigt stirra i telefonen kan också förstöra relationer.
– Tänk att någon ska börja berätta någonting. Precis den sekunden lyfter min käresta upp mobilen för femtioelftegången den kvällen Vad man gör då är att man nedprioriterar människorna som finns i rummet bredvid en. Och det känns väldigt mycket att bli nedprioriterad.
Enligt Mattias Ribbing handlar det dock inte om illvilja. Det handlar snarare om att finnas till för alla.
– Forskning visar till och med att ungdomar tänker att de i rummet har jag koll på här, men de som inte finns i rummet kanske behöver mig mer. Men att bli nedprioriterade och inte få ögonkontakt kan göra det tufft för relationen och kan skapa större avstånd till dem man står som allra närmast.
Mattias Ribbing säger att han inte är teknikfientlig på något sätt, men att det handlar om att börja plats- och tidsdesigna sin teknikanvändning.
– Vi har ju samlat alla funktioner i en och samma enhet. Först nu upptäcker man baksidorna av det.
Ett exempel kan vara när man ska ta reda på hur mycket klockan är.
– Då tar man upp mobilen, ser en Facebooknotis, fyra nya mejl och så är man inne på Instagram. En kvart senare tittar man upp och undrar vad det var man egentligen skulle göra i sin telefon. Ja just ja, klockan, och så är man tillbaka i mobilen.
Därför har Mattias Ribbing skaffat sig ett armbandsur.
– Det låter konstigt och töntigt. Men jag har inte haft klocka på 15-20 år. Vad jag inte hade väntat mig, var nästintill chocken över vad som hände sedan. Jag tittar vad klockan är och fortsätter sedan med det som jag höll på med. Plötsligt fick jag tid som jag inte haft tillgång till på många år. –
Mattias Ribbing tipsar också om att skaffa en väckarklocka.
– Våra mobiler är ju som stora skrivbord där vi har alla arbetsprojekt på armlängds avstånd. Och varje kväll släpar vi in det här överfulla skrivbordet i sovrummet och ställer det bredvid oss. Det första vi kan göra, innan vi ens öppnat ögonen, är att sträcka oss ut och nå alla arbetsuppgifter.
Många sätter mobilen på ljuslöst hemma. Mattias Ribbing menar att det istället kan vara ett alternativ att ha ljudet på men att ha mobilen på exempelvis byrån i hallen.
– Ha ljud på det du tycker är viktigt. När det ringer går man fem meter och svarar. Kommer det ett meddelande går man fem meter och svarar. Inga problem. De fem metrarna har gjort att man inte förnekar sig någon teknik, men de gör också att jag kan vara lite mer tillgänglig för alla som trots allt finns i rummet.
Att installera ett program som släpper igenom mejlen vid förutbestämda tider är ytterligare ett tips.
– Då vet man när den elektroniska brevbärare kommer och man behöver inte kolla sin mejl hela tiden.