Det var efter att ha läst en artikel i SN som Mats Lundström engagerade sig som stödjare. Han skulle precis gå i pension och ville lägga en del tiden på att göra nytta för andra människor.
– Det här var 2004 och artikeln handlade om brottsofferjouren. Jag hoppade på direkt, berättar han.
Som stödjare pratar han med människor som har varit utsatta för brott. Brottsoffrens berättelser, deras vånda och oro, kan krypa innanför skinnet. Men Mats Lundström brukar klara av att lägga arbetat åt sidan.
Han tror att de kan vara svårare för de kvinnor som är engagerade i verksamheten. Eftersom de är kvinnor får de ofta hand om de brottsoffer som utsatts för våldtäkter, eller som blivit slagna av sina män eller före detta män.
– Vi har förvånansvärt många ärenden av den karaktären. Det är vanligare än man tror, säger han.
Brottsofferjouren Östra Sörmland har två verksamheter: brottsofferstödjare och vittnesstödjare.
I stort sett går de två verksamheterna ut på samma sak. Det handlar om att informera människor om hur rättsväsendet fungerar men också om att vara en medmänniska och lyssna till vad vittnen, målsäganden och brottsoffer har att berätta.
Både vittnesstödjare och brottsofferstödjare arbetar helt ideellt men måste genomgå en utbildning och avlägger tysthetslöfte.
– Det är viktigt att poängtera att vi inte är några kuratorer. Däremot hjälper vi gärna till att förmedla sådana kontakter om det finns behov, berättar Kerstin Jonasson, brottsofferjourens ordförande.
– Vi är inga proffs utan helt vanliga människor, säger hon.
Sedan en tid tillbaka råder det brist på brottsofferstödjare i verksamheten. I dagsläget finns det fem stycken.
Det skulle vara bra med lite drygt det dubbla, berättar Mats Lundström.
– Det är absolut ingen kris men belastningen på varje brottsofferstödjare är ganska stor just nu, säger han.
I början på februari startar brottsofferjouren en utbildning för blivande brottsofferstödjare och för blivande vittnesstödjare.
I dag är många på brottsofferjouren pensionärer. Nu hoppas man att en del lite yngre människor ska söka sig till verksamheten.
– I synnerhet arbetet som brottsofferstödjare går bra att kombinera med ett yrkesliv. Samtalen med brottsoffren är oftast på kvällstid och på telefon, berättar Kerstin Jonasson.
Mats Lundström ångrar inte för ett ögonblick att han engagerade sig i verksamheten.
– Man gör nytta och det räcker som belöning, säger han.