Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter en ovanligt lång period av uppgångar som inleddes i slutet av 2021. Livsmedel är nu nästan 26 procent dyrare än i november 2021, visar statistik från SCB.
Vissa varugrupper har stigit betydligt mer i pris än andra.
– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.
Därefter kommer oljor och fetter som gått upp 32,3 procent.
– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader.
De två åren innan var prisökningen knappt nämnvärd, från november 2019 till november 2021.
– Då steg livsmedelspriserna bara med 1,8 procent, menar Carl Mårtensson.
Jämfört med november 2021 har den genomsnittliga prisnivån på varor och tjänster stigit med 17,5 procent, enligt SCB:s Konsumentprisindex, KPI, som används för att mäta Sveriges inflation.
– Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt fyra procent i pris.
Han konstaterar att när det kommer till just frukt och grönsaker är det en generell trend att frukt och grönt som importeras mycket från utlandet har ökat mer i pris, exempelvis just paprika, citrusfrukter och tomater som ligger högt upp på prisökningslistan.
– Citrusfrukter kan generellt nå ganska höga nivåer när det inte är säsong, men nu har det stuckit ut mer än vanligt. Produkter i lågsäsong kan sticka ut mer än förut. Förhoppningsvis blir apelsinpriserna lägre till vintern.
Men även produkter som produceras i Sverige har ökat mycket i pris under de senaste två åren, så som olika lökar.
– Lökprodukter är billigt från början och vi mäter procentuell prisutveckling. Det gör det till en priskänslig produkt som kan sticka ut åt båda hållen på topplistor över varor som ökar eller minskar i pris.
Carl Mårtensson säger att det är svårt att göra direkta analyser om varför livsmedelspriserna går upp.
– Men vi importerar relativt mycket livsmedel i Sverige. Vi är beroende av omvärldsfaktorer, vilket har både sina för- och nackdelar, beroende på hur det går för de andra länderna samt svenska kronan. För inhemska marknaden är det många företag som nämner de höga energipriserna under förra året. Observera att detta inte behöver vara facit, det kan bero på väldigt många saker.
Även om det är omöjligt att spekulera i framtiden så börjar prisnivån stabiliseras.
– Vi har fortfarande relativt höga prisnivåer då det ökade mycket under kort tid. Värt att nämna är att från mars 2023 till oktober 2023 har livsmedelspriserna faktiskt minskat med 0,1 procent.
De tio varorna som ökat mest i pris under de senaste två åren, i procent:
Apelsiner, 88,7.
Tomater, 79,8.
Vitkål, 72,7.
Gul lök, 68,8.
Paprika, 61,0.
Purjolök, 60,8.
Djupfryst fisk, 56,9.
Socker, 53,1.
Småcitrus, 50,7.
Mat-, stek- och grilloljor, 45,3.
De tio varorna som ökat minst i pris under de senaste två åren, i procent:
Vindruvor, 4,1.
Djupfryst frukt och bär, 4,2.
Sallad, 6,4.
Blomkål, 7,2.
Vetebröd, 10,0.
Salladskål, 10,7.
Honung, 10,7.
Kiwi och ananas, 12,4.
Slanggurka, 13,5.
Gryn, 14,7.