Vattendränkt åkermark hos Dag von Bothmer.
– Det finns ett dike på en av gårdarna jag arrenderar som ska rinna genom en kulvertledning och vidare ut i sjön. Den här kulverten har det varit stopp i sedan förra året. Nu har Svevia varit där och försökt få ordning på det men inte lyckats, säger Dag von Bothmer och fortsätter:
– När vi fick 60 millimeter regn i måndags så blev det här diket överfullt vilket gjorde att hela min gårdsplan stod under vatten. Jag fick in vatten i min gårdsverkstad och fick använda gummistövlar för att komma in i mitt gårdskontor, berättar lantbrukaren som arrenderar gårdarna Ekensholm och Ökna i Malmköping liksom Stjärnholm i Oxelösund.
Inslag av kraftigt regn är något som förekommit den senaste veckan och som kommer bli alltmer förekommande i framtiden, enligt FN:s klimatpanels rapport om klimatförändringarna. Det oroar Dag von Bothmer som menar att dåliga diken kommer ställa till det för lantbrukarna.
– De är dåligt skötta överlag vilket gör att när vi får väldigt höga nederbördsmängder kommer det att lättare leda till översvämningar. Jag brukar säga att 90 procent av ett fälts avvattning sker genom dikena som går runt åkermarken och om de inte fungerar så säger det sig självt att det blir problem.
Problemet beror på att dikena inte räcker till och underhålls i den utsträckning som behövs när stora vattenmängder samlas på samma ställe. När vattenmassorna transporteras från hårdgjorda ytor i städer och samlas i diken i utanför staden, sätter det hårt tryck på samlingspunkten. När de asfalterade ytorna ökar så ökar avrinningen till dessa samlingspunkter. Är diket som får ta emot vattnet dessutom igenväxt, eroderat eller för grunt, blir det översvämning.
– Det finns ett stort behov av översyn av diken i hela landet, menar Karin Oscarsson som är ansvarig för miljö– och vattenfrågor på Lantbrukarnas riksförbunds regionkontor.
"Det är ett större problem än många vet om utanför lantbruksvärlden", säger Karin Oscarsson på LRF om problematiken med dåliga diken.
Problemen finns både vid diken i städer, längs vägar och vid jordbruksmark. De asfalterade ytorna i städer släpper inte igenom vatten vilket jordbruksmarken gör.
– När vattnet rinner ner i åkermarken hamnar det i täckdiken, underjordiska rör som transporterar vattnet till diken längre bort. Hinner inte dräneringen med när det kommer stora vattenmängder, rinner vattnet på ytan vilket skapar erosion och näringsläckage, säger Karin Oscarsson.
Översvämmade marker kan ge stora problem för lantbrukare. Om markerna vattendränks längre tider så dör grödan, skördar förstörs och de dyrbara näringsämnena som grödorna behöver sköljs ut i sjöar och hav där de skapar miljöproblem i form av övergödning.
LRF och Jordbruksverket anordnar studiecirklar och kurser för att uppmuntra till aktiv förvaltning av dikena.
– Vi försöker föra upp ämnet så mycket vi kan i olika diskussioner, säger Karin Oscarsson.
Något som diskuteras är de kostnader som uppstår om man ska underhålla och anpassa vattendragen efter ökade vattenmängder.
– Olika delar av diket ägs ofta av olika personer vilket strular till det hela. Det kan också vara stat eller kommun som sköter dem. Det kan vara ett problem när dikningsföretag har många ägare. Det kan vara 20-30 personer i ett dikningsföretag som ska komma överens om att underhålla diket och lägga pengar på det. Det kanske inte alla är intresserade av även om den som äger vattenanläggningen är skyldig att underhålla diket enligt miljöbalken, säger Karin Oscarsson.