Den svenska offentlighetsprincipen ska ge medborgarna insyn i vad som händer på myndigheterna, så att du och vi inom medierna kan granska om politiker och tjänstemän gör sitt jobb. Den ger dig rätten att begära ut dokument från kommunen, regionen eller statliga myndigheter, och skyddar också tjänstemännen själva så att de kan avslöja missförhållanden utan att straffas av sin chef.
Offentlighetsprincipen styrs av grundlagarna, och är ett av fundamenten i den svenska demokratin.
Men hur fungerar den i praktiken? Kan man lita på att tjänstemännen har koll på vad som gäller och följer de regler som finns? Vi bestämde oss för att ta reda på det.
De senaste veckorna har all personal inom de sörmländska kommunerna, regionen och länsstyrelsen fått en enkät med frågor om offentlighetsprincipen. Drygt 7 800 personer har valt att delta i undersökningen.
Resultatet visar att det finns en stor osäkerhet om offentlighetsprincipen bland myndighetspersonal i Sörmland. Och etter värre: Många vågar inte avslöja oegentligheter av rädsla för repressalier från sin chef.
- 43 procent vet inte vad meddelarfrihet är
- 21 procent skulle inte våga tipsa en journalist om missförhållanden
- 70 procent är osäkra eller vet inte vilka handlingar de får lämna ut
- 20 procent säger att en chef eller kommunikatör instruerat dem att inte prata med media
Sämst är kunskapen om meddelarfriheten, en rättighet som står inskriven i grundlagen, och som ger alla och envar rätt att ta kontakt med medier för att missförhållanden ska komma i ljuset.
Skyddet är starkast just för anställda inom offentlig förvaltning, men ändå svarar drygt 40 procent av tjänstemännen att de inte känner till rättigheten. En överväldigande majoritet, 66 procent, vet inte att meddelarfriheten till och med ger dem rätt att avslöja sekretessbelagd information i publiceringssyfte utan att arbetsgivaren får straffa dem för det.
Anna Skarhed, fram till 2018 landets justitiekansler och en av landets främsta experter på Tryckfrihetsförordningen, menar att undersökningen visar på stora brister – framförallt när det gäller kunskapen om vilka skyldigheter offentliga arbetsgivare faktiskt har.
– Resultaten är oroväckande. Det riskerar både att leda till övertramp och dåligt ledarskap från chefer och till tystnadskultur bland anställda, säger hon.
Som justitiekansler hade Anna Skarhed bland annat till uppgift att undersöka om chefer brutit mot det så kallade efterforskningsförbudet. Hon blir förfärad över uppgiften att många, 13 procent i undersökningen, säger att de vet arbetsgivare inom offentlig sektor som försökt att avslöja källor, och säger att det tyder på att cheferna saknar den "ryggmärgsreflex" de borde ha när det kommer till tryckfriheten.
– Jag blir bekymrad, men inte förvånad. Bristen på ryggmärgsreflex måste rimligen bero på att de saknar kunskap. Den borde de redan ha fått i skolan och därefter under utbildning/inskolning i sina uppdrag. Vi har tagit de demokratiska värdena för givet och inte förstått att de måste inpräntas i varje ny generation.
Hur mår tryckfriheten i dag, skulle du säga?
– Jag tycker att tryckfriheten i Sverige mår bra och det finns en hel del som talar för att samtalet blivit öppnare på senare tid. Men de demokratiska värdena är under press, säger Anna Skarhed.