En av fem sjukskrivna kvinnor lider av stressrelaterad psykisk ohälsa, visar Försäkringskassans statistik. I Sörmland är det något vanligare, och i Gnesta har nära en av tre sjukskrivna kvinnor en stressrelaterad diagnos.
Kristina Glise är medicine doktor, överläkare och forskare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon har arbetat med stressrelaterad psykisk ohälsa i över 25 år, och då särskilt med utmattningssyndrom.
Vad är det som gör att den här diagnosen är vanligare bland kvinnor än bland män?
– Hela svaret på den frågan har vi inte, men det står klart att utmattningssyndrom är mycket vanligare i kvinnodominerande branscher. Det är inte så att kvinnor är svagare än män – när vi har letat skillnader i biologiska markörer har vi inte hittat något särskilt. En del utav svaret finns i en könssegregerad arbetsmarknad och att vi har olika arbetsuppgifter trots att vi har samma tjänst. Det handlar mycket om arbetets organisering.
Kristina Glise hänvisar till en forskningsstudie där 100 patienter med utmattningssyndrom fått svara på frågan om vilka stressfaktorer som gjort dem sjuka. 96 av dem uppgav problem på arbetsplatsen som en del av förklaringen.
– Det gäller främst en för hög arbetsbelastning för att orka med, men det är också vanligt med emotionell utmattning i arbetet – det drabbar ofta vårdpersonal. När vården bantas ned finns patienterna kvar, och det blir en känslomässigt svår situation för individer som gärna vill vårda och hjälpa till när inte resurserna finns. Att känna att "alla behöver mig men jag räcker inte till" kan bli så frustrerande att man blir sjuk av det. En annan vanlig faktor är bristfälligt ledarskap.
Men stress på arbetet är sällan hela svaret på varför den drabbade insjuknar. Forskningen visar att stressen ofta finns både på jobbet och i privatlivet.
– Stressfaktorerna i den privata sfären handlar ofta om relationsproblem, vilka är en stor orsak till att folk inte mår bra. Det kan också röra sig om stress över omsorg och vård av sjuka anhöriga, och så ekonomiska bekymmer. Det är ofta inte en sak som gör att man blir sjuk, utan problemen finns ofta både på arbetet och hemma.
En del av svaret på varför kvinnor drabbas oftare kan därför finnas i arbetsfördelningen i hemmet, menar Kristina Glise.
– Även om kvinnor och män i allt högre grad delar på hushållsarbetet så verkar det som att kvinnorna tar ett större ansvar. Kvinnor organiserar och fördelar ofta arbetet, och utför fortfarande fler arbetsuppgifter i hemmet än män. Den totala arbetsbördan för kvinnor blir därför högre.
Vad behöver göras för att minska sjukdomsfallen?
– Ja, vad är lättast för utomstående att hjälpa till med? Relationer är ingenting du kan åtgärda så lätt. Däremot kan vi förbättra arbetsmiljön, och det kan minska sjukdomsfallen. Problem inom ett område kanske man klarar av, men när problem finns både hemma och på jobbet – då blir man lätt sjuk.
I november 2020 var 24 646 kvinnor i Sverige sjukskrivna pga stressrelaterade diagnoser – nära fyra gånger så många som de 6446 männen.