Dietisternas arbete av vikt för coronarehabiliteringen

De utgör en viktig del i rehabiliteringen av svårt covidsjuka, och få län i landet har de senaste åren satsat hårdare på dietistvården än Sörmland.

I rehabiliteringen av intensivvårdade covidpatienter har dietisterna en viktig roll för att patienten ska orka tillbaka till livet.Åsa Wiberg och Anna Berglund berättar om gott samarbete i regionen.

I rehabiliteringen av intensivvårdade covidpatienter har dietisterna en viktig roll för att patienten ska orka tillbaka till livet.Åsa Wiberg och Anna Berglund berättar om gott samarbete i regionen.

Foto: Region Sörmland/TT

Sörmland2021-01-31 04:45

Att fetma är ett växande problem i länet, bland såväl barn som vuxna, har tidningen uppmärksammat i en rad artiklar på senare tid.

I Sverige har det länge varit brist på dietister, med lång väntetid för den som söker hjälp i vården med att till exempel gå ner i vikt. Risken för följdsjukdomar som diabetes under väntetiden ökar. Och nu under pandemin, när många icke akuta läkar- och vårdbesök ställts in, har köerna till dietisterna ökat ytterligare.

Region Sörmland har under många år satsat på sin dietistvård, berättar Rose-Marie Hedlund, verksamhetschef för Paramedicinska kliniken, till vilken länets dietistmottagningar hör.

– Vi har en jättebra satsning här, Sörmland är ett av få län som har så många dietister och vi jobbar hårt med att få till en tillgänglig verksamhet för alla invånare. I dag erbjuder vi också digitala besök.

Extra angeläget i dagsläget är dietisternas arbete med att hjälpa en speciell patientkategori; svårt covidsjuka patienter, tillbaka till livet. Nutritions-, eller näringsbehandling kan bli ett livsviktigt komplement till övrig vård för återhämtning, och inleds på sjukhuset och fortsätter i hemmet, enklast över telefon eller dator.

Åsa Wiberg och Anna Berglund är chefer för dietistenheten i primärvården respektive specialistvården på länets sjukhus. De jobbar tätt tillsammans, delar såväl rutiner, material och utbildningsdagar som personal vid behov.

– Risken för undernäring är ofta stor efter intensivvård. Aptiten är dålig, och har patienten inte heller smak- och luktsinne är det svårt att få i sig tillräckligt mycket näring för att orka med en rehabilitering. På sjukhuset är vi inkopplade under hela vårdtiden till att patienten får åka hem från rehabavdelningen, ofta i bra skick, berättar Anna Berglund.

– Näringsdrycker kan vara ett bra alternativ direkt efter intensivvården, men målet är att så snart det går övergå till riktig mat, lite och ofta till en början, och gärna förstärkt med berikande olja.

Och hemma kan det för många vara av vikt att få hjälp med att få igång lusten för bra mat igen. Primärvårdens dietister kan hjälpa till med att hitta tillbaka till favoritsmakerna och matglädjen.

Eller förstås med att hitta ett mer hälsosamt ätbeteende.

– Utan att ha några siffror är det säkert så att fler patienter sökt sig till sin vårdcentral under pandemin, med oro för sin livsstil. Där är dietisterna en av flera professioner att få hjälp av, säger Åsa Wiberg och konstaterar att människor ofta sätter för höga, orealistiska mål när det handlar om att gå ner i vikt.

– För att undvika diabetes och högt blodtryck har det en väldigt god effekt bara att göra sig av med fem-tio procent av sin vikt. Eller att åtminstone få stopp på viktuppgången. Att leva med stress och anspänning i isolering och utan sina normala gruppaktiviteter som många gör i pandemin, sätter spår på vikten. Det måste man också ha med sig.

De hävdar att efter landets största sjukvårdsregioner står sig Sörmland starkt vad gäller dietisttäthet per invånare.

– Jag tror att om vi räknar in primärvården ligger vi nog i topp i landet. Vi har redan där närmare 20 dietister, och sammanlagt 43 tjänster i regionen i dag. Under 2000-talet har antalet tjänster stadigt ökat hos oss, och inte minst inom diabetesvården har antalet dietister blivit fler. Men de jobbar inom hela hälso- och sjukvårdssystemet, i stort med mer behandlande än förebyggande arbete, säger Anna Berglund.

Det har bidragit till att följdsjukdomarna av fetma kanske inte behövt drabba sörmländska patienter väntande i kö. De väntetider som uppstår är främst en följd av att patienter själva valt att skjuta på sitt besök på grund av smittorisken.

– Eftersom vi är en och samma organisation med korta besluts- och överrapporteringsvägar kan vi lätt flytta personal emellan sjukhus och vårdcentraler, vilket blivit viktigt nu i pandemin, när primärvården kan behöva ta över vården av covidpatienter efter sjukhusvistelsen. Patienten tappas inte bort och följdsjukdomar hinner mötas upp tidigt samtidigt som vi skyddar riskgrupperna, förklarar Åsa Wiberg.

Men dietist är fortfarande ett bristyrke, och Region Sörmland har ett antal vakanser. Anna Berglund och Åsa Wiberg slår gärna ett slag för yrket och hoppas att fler unga människor ska få upp ögonen för ämnet och utbilda sig till dietist.

– Bara i Eskilstuna har vi sex vakanser, och inga sökande.

Jobba som dietist

En dietist förebygger, utreder och behandlar problem kopplade till kost och hälsa. Dietisten arbetar med att se till att patienten får rätt slags näringstillförsel, nutrition.

Patienterna kan exempelvis ha undernäring, fetma, ohälsosamma levnadsvanor samt olika sjukdomstillstånd som diabetes, tarmproblem, cancer, hjärt- och kärlsjukdom.

Dietistutbildningen i Uppsala, Göteborg och Umeå är treårig och ger en yrkesexamen som dietist eller en kandidatexamen i kostvetenskap. 

Källa: Region Sörmland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!