Visste du att fästingar kan hoppa flera meter?
Vi börjar i de sörmländska skogarna.
Fästingen
- Dödsfall: Enstaka fall har rapporterats.
De blodsugande små kräken använder sina käftar för att bita sig fast i huden. Deras bett orsakar klåda men är ofarliga. Det är sjukdomarna de bär på som oroar – borrelia och TBE till exempel. Vaccin mot det sistnämnda finns. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik drabbades Sörmland särskilt hårt i fjol, då vi hade flest registrerade fall av TBE per invånare i Sverige.
Huggormen
- Dödsfall: Två sedan 1994.
Huggormen är Sveriges giftigaste landburna djur.
Den sicksack-mönstrade huggormen är Sveriges giftigaste landburna djur, i alla fall för oss människor. Är man insekt eller kräfta är långsnöret värre, kolla faktarutan. Man behöver oftast inte hålla sig borta från huggormar, eftersom de är duktiga på att hålla sig borta från oss. Blir man ändå biten kan det gå illa. Det är extra farligt som allergiker, i extremt ovanliga fall kan bettet innebära döden. På med stövlar ifall du ska snoka omkring i ormtäta områden, tipsar Giftinformationscentralen.
Älgen
- Dödsfall: Fem till tio om året.
En älgtjur kan väga upp emot 600 kilo.
Skogens konung är sällan en fara, men stöter man på en älgko när hon är brunstig eller har små kalvar i närheten bör man vara försiktig. 2011 blev en kvinna ihjälsparkad i Småland. Annars är det i trafiken som älgarna utgör det största hotet. Var särskilt uppmärksam på skogsvägar i gryning och skymning. Frontalkrockar kräver flera liv om året. Om hösten äter älgarna jästa falläpplen, då blir de fulla och lättretliga. Som med människor gör man bäst i att hålla sig borta från sådana.
Om vi lämnar skog och mark och tar oss ett dopp finns andra djur att ha koll på.
Fjärsingen
- Inga dödsfall
En fjärsing på isbädd är att föredra framför de som håller till i strandkanten.
Den lilla fisken har gifttaggar på gälarna och ryggfenan. Du kan råka trampa på dem när du badar i grunda vatten i södra Östersjön eller på västkusten, där de gillar att hålla till. Sticket ger en djup och ihållande smärta, ibland kan det ta månader innan det slutar göra ont. Giftet blir mindre aktivt om du stoppar ner det stuckna området i varmt vatten. Ifall smärtan inte går ner inom en timme, sök vård! Ta sedan revansch genom att åka ner till fiskbilen, de är supergoda att smörsteka. Servera med räksås.
Luftburna faror finns också.
Bålgetingen
- Dödsfall: Ett till två per år.
Bålgetingens stick orsakar större smärta än en vanlig geting.
De kan sätta skräck i hela uteserveringar med sitt höga surrande. Är du allergisk kan ett stick vara dödligt, ifall det vill sig riktigt illa. Annars finns ingen större anledning att oroa sig. Faktum är att de i regel är lugnare än sina mindre släktingar. De sticker endast när de känner sig hotade – börja inte fäktas.
Myggor
- Dödsfall: West nile-viruset dödade 73 personer i Europa förra året. Inga i Sverige.
Lyckligtvis bär svenska mygg inte på dödliga sjukdomar som malaria, denguefeber eller zikavirus.
Myggeländena är ökända för att kunna förstöra även de bästa av sommarkvällar. Till råga på det kan de bära på parasiter och sjukdomar, även om det är ovanligt. Ockelbosjuka och inkovirus kan leda till kronisk ledvärk respektive lätt hjärninflammation. Myggarter som kan bära på det dödliga West nile-viruset har också påträffats i Sverige, men ännu har ingen människa smittats.
Det finns också djur som statistiskt sett dras med oförtjänt dåligt rykte.
Björnen
- Dödsfall: en person de senaste 100 åren.
Inte så kramgo som den ser ut, men incidenter är ovanliga.
Förmodligen det djur på listan man har haft minst chans att besegra i en man mot djur-duell. Undvik i möjligaste mån närkontakt. Anfallande björnar är lyckligtvis extremt ovanligt. Endast en person har dött av björnattacker i Sverige de hundra senaste åren.
Vildsvin
- Dödsfall: Inga attacker mot människor.
Vildsvinens syn är dålig. Har de inte sett dig kan du väsnas – då makar de på sig.
Ett allt vanligare inslag i den sörmländska faunan, men de är inte farliga – trots att många tror det. Inte ens suggor med ungar utgör något hot för människor, enligt statistiken. Missuppfattningen härstammar troligtvis från att de inte genast vänder på klöven när vi ser dem. Så länge de inte är skadade attackerar de inte. Hundar får däremot passa sig. Håll dem kopplade i skog och mark.
Vargen
- Dödlighet: Noll personer i det vilda.
Vargen är generellt inget hot för människor.
Vanligt förekommande i norra halvan av Sörmland. Många skulle bli skraja ifall de stötte på dem i en mörk gränd (glänta?). Dock har inga attacker rapporterats i det vilda sedan 1800-talet, då flera barn blev uppätna av Gysingevargen i Dalarna och Gästrikland. Det är mycket osannolikt att vilda vargar skulle ge sig på människor. Är de inhägnade är de dock vana vid människor och kan vara farligare – 2012 dödades en skötare av vargar på Kolmården.
