Dödligt våld ökar inte – men det gör oron för brott

Det dödliga våldet har fått stor uppmärksamhet i nyhetsmedier och i samhällsdebatten. I Sörmland är oron stor fast forskare vet att många överskattar sin utsatthet.

Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, kan inte se några lokala trender i statistiken över dödligt våld i polisregion öst där Sörmland ingår. Men ser att oron för brott är exceptionellt hög.

Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, kan inte se några lokala trender i statistiken över dödligt våld i polisregion öst där Sörmland ingår. Men ser att oron för brott är exceptionellt hög.

Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Sörmland2020-11-03 04:45

– Omfattningen av det dödliga våldet idag är inte exceptionell. Däremot tror jag att oron är på exceptionellt höga nivåer, säger Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet.

Den nationella statistiken visar att antalet konstaterade fall av dödligt våld legat på i genomsnitt 110 fall per år under de senaste fyra åren (2016–2019), enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.

Polisregion öst, där Sörmland ingår, har i snitt åtta fall under samma period.

Brå:s statistik är tillförlitlig och speglar antalet fall eftersom den är kontrollerad på nationell nivå mot dödsorsaksstatistik, berättar Jerzy Sarnecki.

Däremot är det svårt att tolka trender ifrån det lokala materialet i polisregion öst och Sörmland eftersom underlaget är så litet i jämförelse med siffrorna på nationell nivå. I region öst gick antalet fall av dödligt våld ner under 2019, från tio till sju mot året innan.

– Det enda vi kan konstatera är att det går lite upp och lite ner, vilket är fullt naturligt som slumpvariation. Trender kan man knappast se i det här sammanhanget, säger Jerzy Sarnecki.

Att dödligt våld skulle sprida sig från storstäder mot mindre orter – region Stockholm hade 34 fall 2019 och region öst sju fall samma år, som exempel – är inget Jerzy Sarnecki heller kan se.

– Jag har inte sett någon förändring, säger han.

Antalet fall av dödligt våld på nationell nivå ligger stabilt, med relativt små förändringar. Men det finns två trender som Sarnecki vill lyfta, och det handlar om vapen.

– Under de senaste åren ökar antalet döda till följd av skjutningar. Och antalet fall som inte är kopplat till skjutningar minskar, säger han.

Däremot finns trender i oro för brott. Den ökar i Sörmland och har ökat markant i Nyköping de senaste fyra åren. Från 39 till 51 procent på fyra år (2017-2020), enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistik.

Mest oroliga är Eskilstunaborna där 54 procent upplever oro för brott i stor utsträckning och riksgenomsnittet ligger på 47 procent. Den nationella oron ökar också.

– Vi vet att det inte är den faktiska brottsligheten som påverkar människor oro utan hur vi diskuterar den, säger Jerzy Sarnecki.

Skriver medier mycket om brottslighet och politiker pratar om det så blir människor mer oroliga, enligt Sarnecki.

 – Nästan varje gång politiker säger att vi måste ta människors oro på allvar – vilket politiker säger väldigt ofta numera – så kommer människor bli mer oroliga, säger han.

Sarnecki resonerar runt att samhället har svårt att påverka människors individuella oro men har ett ansvar att informera om den faktiska brottsutvecklingen. Gärna på lokal nivå.

– Om människor sedan blir mer eller mindre oroliga, det kan inte samhället styra över eftersom det handlar om deras individuella upplevelser, säger han.

Men han ser ett problem i att många människor har "dimmiga" eller rent av "otillräckliga" kunskaper för hur deras risker egentligen ser ut.

– Vi vet att många överskattar sin utsatthet.

Nationell statistik visar att det dödliga våldet var högre på 1980- och 1990-talet och historiskt ännu högre. Sarnecki tror att många saknar den kunskapen men lyfter att våldet har förändrats.

 – Tidigare när vi hade toppar av dödligt våld så var det berusade män som tog livet av varandra med kniv eller slog ihjäl sina fruar. Nu är det mindre av det men mer skjutvåld.

Trygghetsundersökningen

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom fakta och genom brottsförebyggande arbete.

Nationella trygghetsundersökningen (Ntu) har genomförts årligen sedan 2006 och mäter svenska befolkningens utsatthet för brott och upplevda trygghet samt dess förtroende för och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Undersökningen bygger på ett urval på 200 000 personer i åldrarna 16-84 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!