Dömd för brott – 84 dagar efter sin död

I måndags dömde Uppsala tingsrätt mannen från Sörmland till dagsböter. När rättegången hölls hade mannen varit död i elva veckor. "Det här är djupt olyckligt", säger tingsrättens chef.

Catarina Barketorp, lagman vid Uppsala tingsrätt, beklagar misstaget.

Catarina Barketorp, lagman vid Uppsala tingsrätt, beklagar misstaget.

Foto: TT/Anders Nilsson

Sörmland2021-02-11 11:50

I juni 2020 stoppade polisen en lastbil vid Hjulstabron. Eskilstunabon som körde fordonet visade sig ha rester av narkotika i kroppen. Han förnekade brott och ärendet gick vidare via Åklagarkammaren i Uppsala som i juli åtalade mannen för rattfylleri och ringa narkotikabrott. Uppsala tingsrätt satte ut ärendet till förhandling.

Den 16 november dog dock mannen, och den rättsliga prövningen skulle rätteligen ha avbrutits. Så blev det inte. 

Den 1 februari i år höll Uppsala tingsrätt huvudförhandling och i måndags avkunnades domen. Straffpåföljden blev dagsböter.

På elva veckor har vare sig Åklagarmyndigheten, tingsrätten eller Rikspolisstyrelsen (som den 1 februari skickade in ett brottsbelastningsutdrag till tingsrätten) noterat att Eskilstunabon är död. 

Catarina Barketorp är lagman vid Uppsala tingsrätt. 

– Jag vet inte vem som gjort fel men jag kan erkänna att vi inte kontrollerar att folk lever, säger hon.

Domen som adresserats till Eskilstunabon blir nu en del av dödsboet. Där behöver man dock inte agera. 

Sedan Eskilstuna-Kuriren uppmärksammat de ansvariga tog Uppsala tingsrätt kontakt med åklagaren i målet. 

– Åklagaren får överklaga till hovrätten som får undanröja domen. Den som är avliden ska inte dömas, det var fel av oss, säger Catarina Barketorp.

undefined
Eskilstunabon begravdes i mitten av december. Rättegången mot honom hölls sex veckor senare utan att någon insåg att han var död.

Magnus Berggren är vice chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala.

– Förklaringen kan vara att brottet inte var allvarligt och man använt förenklad delgivning. Då kan mål avgöras utan att den tilltalade är närvarande.

Bör man inte försäkra sig om att de berörda faktiskt lever?

– Känner vi till att någon är död så går vi naturligtvis inte vidare. Som åklagare utgår man nog från att personen lever. I det här fallet blev det inte rätt, det är olyckligt, säger han.

Den dödes mamma var medveten om att rättegången skulle ha hållits i februari. Det hade sonen berättat. Men att den faktiskt hölls gör henne ledsen.

– Jag tog för givet att det inte skulle bli någon rättegång nu när han inte längre finns, säger hon.

På Skatteverket uppger man att uppgifter om en persons död registreras inom något dygn efter att myndigheten fått in ett läkarundertecknat dödsbevis.

– Därefter syns det i alla samhällssystem för personuppgifter. Hur ofta respektive myndighet uppdaterar sina system vet dock inte vi, säger en handläggare på Skatteverket. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!