Anna Ormegard, chef för division primärvård i Region Sörmland, tycker inte att det utifrån statistiken går att dra slutsatsen att för få äldre fick sjukhusvård i början av pandemin.
I maj förra året kunde tidningen visa att endast omkring 10 procent av dem som bott på äldreboende och avlidit av covid-19 dog på sjukhus. Övriga avled på sitt boende, utan tillgång till all den vård som kan erbjudas på sjukhus.
Den låga andelen sjukhusvårdade kritiserades då hårt av Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet. Han menade att många fler hade behövt sjukhusvård.
Sedan dess har andelen av dem som bor på äldreboenden och som fått vård på sjukhus innan de dog i covid-19 ökat påtagligt.
Siffror från Socialstyrelsen visar att 16 procent av dem som bott på äldre- och demensboenden i Sörmland, fick sjukhusvård innan de avled under pandemins första våg, under mars till och med september 2020.
Under den andra vågen, oktober 2020 till i mitten av februari 2021, var denna andel 38 procent.
Siffrorna för riket som helhet ser ungefär likadana ut (se faktaruta).
Anna Ormegard är chef för division primärvård i Region Sörmland. Hon tycker att statistiken om andelen sjukhusvårdade är intressant, men är försiktig i sina slutsatser. Hon anser inte att man utifrån den kan sluta sig till att för få äldre fick sjukhusvård i början av pandemin.
– Jag drar inte självklart slutsatsen att vi skickade in för få, säger hon.
Ormegard är noga med att betona att pandemin fortfarande pågår, och att mycket analyserabete återstår att göra. Men den troligaste förklaringen till att andelen som fått sjukhusvård ökat, tror hon finns i vilka som drabbades av sjukdomen under de olika vågorna.
– Jag tror att det var lite olika grupper som blev sjuka i första vågen och i andra vågen, säger Anna Ormegard.
Under den första vågen var det fler sköra, multisjuka äldre som drabbades, enligt henne.
– Är man väldigt ålderstigen och är multisjuk, så är det många som kommer till det beslutet att de vill dö i hemmet och inte komma in till sjukhus. Jag tror också att det var så att just med de multisjuka sköra, där var förloppet ofta så snabbt att det aldrig var aktuellt att diskutera sjukhusvård.
Men för att svara på frågan om tillräckligt många fått sjukhusvård, måste andra analyser göras, enligt Anna Ormegard.
– Vi behöver se om inläggningen påverkade förloppet. Vi vet inte i dag om det gick bättre för de här patienterna för att de blev inlagda på sjukhus.
Detta är en analys som regionen kommer att göra, enligt Ormegard, som menar att det är långtifrån självklart att inläggning alltid är det bästa.
– Det kan också vara fel beslut att skicka in någon. Det vet jag att vi såg i våg två, där det nog hade varit bäst i en del fall att kunna få vårdas i sitt hem.
Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, menar att det är behövs fler analyser för att säga om tillräckligt många äldre har fått vård på sjukhus.
Inte heller Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, tycker att man utifrån statistiken kan dra slutsatsen att för få äldre fått sjukhusvård.
– Jag tror att det behövs fler analyser innan man med säkerhet kan säga något om det, säger han.
Några säkra svar på frågan varför andelen äldre som fått sjukhusvård har ökat finns inte än, enligt Lindén.
Men han tror att en förklaring kan vara att vården av covid-19 förbättrats, och att det utvecklats mer skonsamma behandlingsmetoder. Det gör att fler sköra patienter kan ha nytta av sjukhusvård nu, än i början av pandemin, menar Lindén.
– Just att man lärt sig bättre att hantera covid-19 gör nog att man även kan ta in patienter i avancerad behandling som man inte tidigare klarade av.