Tobias Andersson driver ett av Sörmlands 245 ekologiska lantbruksföretag. Tidningen träffar honom vid Gimmersta i Julita. Här har han sitt största arrende, 420 hektar där grödorna växer så det knakar i högsommarvärmen.
Efterfrågan på ekolivsmedel ökar. Problemet, enligt statsmakterna, är att det konventionella lantbrukets omställning inte klarar att hålla samma takt.
Vid Jordbruksverkets senaste mätning 2018, var 20 procent av landets odlings- och betesmarker ekologiska eller på väg att bli det. Regeringens mål till 2030 är 30 procent.
Tobias Andersson är för sin del ekologisk till 100 procent. Han tycker att målsättningen bör vara en annan.
– Vi ber om hög kvalitet på maten men fortsätter att handla skit. Nu måste konsumenterna och handeln bestämma sig om vi ska ha ett svenskt jordbruk eller inte. Då spelar det ingen stor roll om det är ekologiskt eller konventionellt, för det vi importerar är så mycket sämre. Jag har sett utländska ”ekologiska” grödor som varit i stort sätt självlysande.
Även om omställningen har tappat fart sedan 2010-talets början, ställer allt fler bönder om. I Sörmland är ökningen av ekologiskt odlad mark större än i riket: 22,8 procent.
Lantbruken som ställer om har ofta en palett av skäl: för att bli mer självförsörjande, minska insatskostnaderna, för att de vill odla mer hållbart och miljövänligt. Andersson började sin resa för tre år sedan. I dag är all produktion på de 750 hektaren han arrenderar eller äger Kravmärkt.
– Förr ville man dra ner kepsen av skam när man kom med giftsprutan när folk satt intill åkern och grillade. Sådana tråkigheter slipper man nu. Sedan är det roligt! Man får vara mer aktiv som jordbrukare. Man stöter på problem som kostar lärpengar, men de får man lära sig att odla bort i stället för att bespruta.
Lönsamheten är i princip densamma som när han odlade konventionellt, säger han. Kostnaderna är högre, men det är också intäkterna. Att ekoodling skulle ge mindre skördar är en myt, tycker han.
Anderssons mål för framtiden är inte att lägga mer mark under sig, utan att få åkrarna att frodas ännu bättre och ge god avkastning året om. Det handlar bland annat om att välja konkurrenskraftiga grödor och prova olika växttéer som komplement till den kostsamma naturgödslingen.
– Jordbruket står inför en ny resa. Det har gått från mekanisk till kemiskt och nu, tror jag, till biologiskt. Och det kommer att gå snabbt.
Länets kommuner satsar på mer ekomat på tallrikarna i skola och äldreomsorg. Men det är allt annat än klimatsmart.
Åtminstone i ljuset av en internationell studie där bland annat Chalmers i Göteborg har medverkat.
Resultaten pekar på att storskalig ekologisk odling och kött- och mjölkproduktion gör större skada för klimatet än konventionellt lantbruk.
Till exempel har ekologiska svenska ärtor cirka 50 procent större negativ klimatpåverkan än konventionellt odlade. Ekologiskt vete påverkar klimatet negativt i ännu högre utsträckning.
Enligt studien är det markanvändningen som är dilemmat. Ekologisk odling ger generellt mindre skördar och kräver därför större markarealer för att mätta efterfrågan.
Mer odlingsbar mark förutsätter skövling av skog. Då minskar naturens egen möjlighet att binda koldioxid. Klimatskadan ökar.
Denna faktor i beräkningen av skillnaden mellan ekologisk och konventionell livsmedelsproduktion ger Tobias Andersson inte mycket för. Han tycker att forskningen om miljö och jordbruk ofta har ett alltför smalt synfält.
– Till exempel pratas mycket om att korna utgör ett växthusgasproblem. Men när kon fiser är utsläppen en bagatell om man samtidigt har i tanke hur mycket djurfoder vi odlar som binder koldioxid. Ju mer man drar i miljösnöret, desto mer fel ser man att forskningen har. Den ser sällan bredden.
Docent Stefan Wirsenius, en av forskarna bakom studien, ser inget skäl till att konsumenterna ska minska sin nuvarande ekokonsumtion. Men studien varnar för effekten av de politiska målen om en ökning.
– Om de infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt, har Wirsenius sagt till tidningen Land.
Förutom mot ökad produktion av ekomat siktar regeringens nationella livsmedelsstrategi mot att 60 procent av all offentligt konsumerad mat ska vara ekologisk år 2030. Flera av Sörmlands kommuner är redan på väg åt det hållet.
Deras ekologiska mål ser marginellt olika ut och ligger i dagsläget på mellan 40 och 50 procent. I Oxelösund, till exempel, var 38 procent av maten i skola och omsorg i fjol ekologisk. Strängnäs närmade sig 50 procent, ett mål som Eskilstuna och Nyköping redan har passerat.
Satsningen är inte billig – ekologiska råvaror är dyrare än andra. Som ett led i att trissa upp efterfrågan, har jordbruksminister Jennie Nilsson (S) signalerat att det kan bli aktuellt med statliga subventioner av ekoproduktionen.