– Vi är glada om det här är en indikation på att vi faktiskt har fått ett trendbrott, och att vi kommer ifrån de här kraftiga höjningarna som vi har haft under många år, det säger Jennie Wiederholm, utredare på Hyresgästföreningen.
Tillsammans med HSB, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta sammanställer de årligen utvecklingen kring elnätsavgifter i landet, i den så kallade Nils Holgersson-rapporten. Elnätsleverantörerna äger ledningarna som transporter vår el. Monopol råder på marknaden och i elnätsavgiften som betalas årligen är konsumenterna hänvisade till den aktör som äger nätet i kommunen där man bor.
Statliga Vattenfall är en av de tre dominerande aktörerna på den svenska marknaden, i Sörmland äger de elnätet i fem kommuner: Nyköping, Gnesta, Trosa, Flen och Vingåker.
Nils Holgersson-rapporten är beräknad för ett typhus med 15 lägenheter och utifrån sammanställningen är Vattenfall dyrast i Sörmland. Kunderna (i kommunerna ovan) betalar årligen 3 653 kronor i elnätsavgift. Det är drygt 2 000 kronor mer än vad det kostar i Oxelösund där avgiften är lägst i länet, kundernas utgift till det kommunala bolaget Oxelö Energi ligger på 2 008 kronor om året för en genomsnittlig lägenhet.
Myndigheten Energimarknadsinspektionen har inför 2020 reglerat de svenska elnätsbolagens intäktsramar, alltså hur mycket de får höja sina avgifter fram till år 2023. En reglering som har påverkat prisutvecklingen och som gynnar konsumenterna, tror Jennie Wiederholm, utredare på Hyresgästföreningen.
– Vi gör egentligen inte någon djupare analys av orsakerna, men vi bedömer ändå att det är den nya regleringen som får genomslag, säger hon.
Tror ni att avgiften kommer att försätta minska framöver?
– Vi hoppas ju att regleringen ska få den effekten. Samtidigt finns det ett lagförslag ute på remiss där man ger elnätsföretagen utrymme att ta ut investeringar från gamla intäktsramsperioder, går det förslaget igenom så blir ju minskningen inte så märkbar, säger Jennie Wiederholm.
Hon fortsätter:
– Så vi hoppas att man håller fast vid de senaste åtgärderna som handlar mycket om att skydda konsumenterna.
Sett till utvecklingen hela landet höjdes elnätsavgifterna med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar Nils Holgerssonrapporten. Men mellan 2019 och 2020 noterades för första gången på fem år en försiktig sänkning med 0,4 procent. En avgörande förklaring till trendbrottet är att bland annat att en av de största aktörerna Eon har sänkt avgiften rejält i 35 av landets kommuner.
Den sammantagna utvecklingen i Sörmland avviker däremot något jämfört med övriga landet. I Katrineholm har elnätsavgiften sjunkit något det senaste året, men i övriga kommuner ligger avgiften på samma nivå som tidigare eller högre - störst höjning noteras i Eskilstuna med en ökning på 10,3 procent det senaste året. Eskilstuna Energi och Miljös årsavgift på 2 495 kronor är samtidigt klart lägre än både snittet i landet (3 178 kronor) och i Sörmland (3 131 kronor).
– Vi ligger väl till när det gäller intäktsregleringen och har god marginal där. Sedan har vi kämpat en tid för att vi ska få samma prissättning i Eskilstuna och Strängnäs eftersom det är en gemensam organisation, och då gjorde vi en höjning under fjolåret, säger Kjell Andersson, vd för Eskilstuna Energi och Miljö.