Tre av tio elever har svårt att somna. Tre av fyra tjejer är stressade. Två av fem tjejer känner ängslan eller oro. Och var femte tjej har ont i magen.
Vart tredje år får eleverna i Sörmland svara på enkäten "Liv och hälsa ung" som Region Sörmland genomför och 2020 års resultat visar en nedåtgående trend gällande ungdomarnas mående. Enkäten som genomförts bland närmare 6700 elever i Sörmland - i årskurs sju, nio och årskurs två på gymnasiet - ger en bild av ungdomar som mår allt sämre.
– Den negativa utvecklingen när det gäller ungas mående i Sörmland är mycket oroande, säger Sanna Tiikkaja, strateg vid välfärd och folkhälsa hos Region Sörmland.
Första frågan som eleverna får svara på är: "Hur mår du rent allmänt?". Svarsalternativen de sedan kan kryssa i är: Mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt samt mycket dåligt. Tanken är att den ska ge en bild av hur unga skattar sin egen hälsa.
– Resultaten visar på att det är färre ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra jämfört med tidigare undersökningar då vi ställt frågan, säger Sanna Tiikkaja.
Eftersom enkäten genomförts sedan 2004 kan man dra slutsatser och se utvecklingen över tid. 2008 svarade 78 procent av tjejerna att de mådde bra. I år är denna andel 60 procent. Bland killar har andelen som mår bra sjunkit från 90 procent till 80 procent under samma tidsperiod. Andelen som mår bra har alltså sjunkit med 17 procentenheter bland tjejer och 13 procentenheter bland killar, mellan åren 2008-2020.
Andelen elever som rapporterar att de mår bra har sjunkit över tid i alla årskurser men överlag mår de yngre eleverna bättre än de äldre eleverna.
– Resultaten visar också på att tjejer mår sämre än killar och att det finns skillnader i mående. Det finns också skillnader i måendet beroende på föräldrarnas sysselsättning. Ungdomar vars båda föräldrar har sysselsättning mår bättre än ungdomar vars båda föräldrar inte har sysselsättning, säger Sanna Tiikkaja.
Skillnaderna i hälsa mellan tjejer och killar är större dock än skillnaden i hälsa mellan socioekonomiska grupper.
Att tjejer mår sämre än killar, vad beror det på?
– Detta har vi inte analyserat i 2020 års material ännu, säger Sanna Tiikkaja.
Vad är det som gör att ungdomarna mår allt sämre?
– Våra tidigare rapporter (Mår alla bra, rapport 3) visar på att flera olika faktorer är viktiga för ungas mående. Att ha bra livsvillkor exempelvis att trivas i skolan, ha framtidstro och att kunna lita på andra människor påverkar ungas mående positivt. Levnadsvanor som har positiva effekter på måendet är till exempel att sova minst sju timmar på vardagar eller att vara fysisk aktiv. Att vara orolig för sin familjs ekonomi är exempel på en faktor som påverkar måendet på ett negativt sätt.
Nu har 2020 års enkät sammanställts så att varje kommun får en återkoppling på resultatet men även skolorna som deltar får en individuell återkoppling. Tanken är att återkopplingarna ska vara till nytta i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Även eleverna får en sammanställning av resultatet.
– Att ungdomar svarar på "Liv och hälsa ung" är ett sätt för dem att göra sin röst hörd. Det gör att vi kan visa på hur ungdomarna har det i Sörmland, säger Sanna Tiikkaja.