– Det där var nog en nyhet för oss alla.
Det säger Elsa Biteus, specialistläkare i allmänmedicin på vårdcentralen i Gnesta, om en nyligen publicerad brittisk studie av patienter som fått sjukhusvård för covid-19. Studien, som publicerats i medicintidskriften BMJ, visar att de som varit inlagda på sjukhus för covid-19 löper ökad risk för att behöva sjukhusvård på nytt och för att avlida inom 140 dagar från att de skrivits ut första gången.
Nästan en tredjedel av patienterna i studien hade lagts in på sjukhus igen och mer än var tionde avled under perioden. Det var fyra respektive åtta gånger fler än för personer i kontrollgruppen.
Att så många av covidpatienterna skrevs in på sjukhus igen och till och med avled kom som en överraskning för Elsa Biteus.
– Det var nya resultat för oss. Det här visar hur viktigt det är att följa den internationella forskningen, säger hon.
Någon motsvarande studie i Sverige har inte gjorts, och om situationen är likadan här är därför oklart. Men resultaten från Storbritannien pekar ändå på ännu en dimension av långtidscovid, eller postcovid, som det också kallas. Som tidningen har berättat, får en del av dem som haft en coronainfektion långvariga symptom. Nu finns det alltså tecken på att de som haft svår covid-19 också löper ökad risk att bli allvarligt sjuka och till och med dö efter att ha tillfrisknat från den akuta infektionen.
Elsa Biteus blev intresserad av postcovid efter att ha blivit uppmärksammad på problemen av läkarkollegor och efter möten med patienter. Nu hoppas hon själv kunna få forska på området. Fortfarande saknas kunskaper om orsakerna till att vissa drabbas av långtidscovid – och därmed även om vad man ska göra för att bota patienterna.
– Det handlar om varför vissa inte blir friska och om att kunna hitta behandlingsmetoder, säger hon om varför forskning behövs.
Eftersom många har haft covid och många fortfarande smittas, är det angeläget att forskningen kommer igång så snabbt som möjligt. Patientgruppen kommer att växa.
Den forskargrupp som Elsa Biteus tillhör, avser att ansöka om forskningsmedel från Vetenskapsrådet, och hon har även själv ansökt om projektstöd hos Centrum för klinisk forskning i Region Sörmland. Att regionen ger anställda chansen att forska på delar av sin arbetstid är något hon välkomnar.
– Den möjligheten finns inte i alla regioner, konstaterar hon.
Forskningen är viktig för att kunna hjälpa patienterna. Men redan med dagens kunskaper finns det utrymme för förbättringar i vården av patienter med långtidscovid, menar Elsa Biteus. Hon efterlyser tydliga, standardiserade vårdprogram för patientgruppen.
– Det ska framgå att "så här gör vi", så att det blir en standardiserad uppföljning oavsett var man söker vård, säger Elsa Biteus.
Hon efterlyser också mer resurser till primärvården. Specialiserade mottagningar för patienter med postcovid behövs. Men primärvården är ändå den instans som är bäst lämpad för att ta hand om många ur patientgruppen, menar Elsa Biteus.
Samtidigt måste primärvården fortsätta att ta hand om alla andra patienter. Och då räcker enligt henne de befintliga resurserna inte till.
– Jag kan känna en oro för att vi inte får möjlighet att utreda, att avsätta den tid som behövs och att göra ett riktigt bra jobb för den här gruppen, säger Elsa Biteus.