Lisa Svensson, forskaren bakom studien från Göteborgs universitet, menar att den förebyggande tandvården för barn är en viktig orsak till att tandläkarskräcken minskat i Sverige.
Nästan var femte av de tillfrågade i en nationell intervjustudie med 3 500 slumpvis utvalda vuxna personer uppger är rädda för att gå till tandläkaren.
Hos 4,7 procent av de tillfrågade är tandläkarrädslan svår, hos 4,5 procent måttlig och 9,8 procent låg. Drygt 80 procent upplever ingen rädsla alls.
Studien ingår i en avhandling från Göteborgs universitet av Lisa Svensson, tandläkare och disputerad inom odontologisk vetenskap.
"Folk är inte alls så rädda för tandvården längre", säger hon i ett pressmeddelande och jämför med en liknande studie från 60-talet, då över 60 procent uppgav att de var rädda.
Detta inte minst tack vare förebyggande tandvård för barn och unga som bidragit till bättre tandhälsa, och därigenom minskat behoven av omfattande ingrepp i en tidig ålder. En annan bidragande orsak är, menar hon, en mer jämställd relation mellan tandläkare och patient.
Hon betonar samtidigt att tandläkarrädslan fortfarande är så pass utbredd att den utgör ett folkhälsoproblem.
En tillbakablick på tandvården genom århundradena ger visst fog för skräcken. Eller vad sägs om djurbajs mot tandverk, munskölj med urin eller tandblekning med salpetersyra?
Långt in på 1900-talet var tandläkarbesöket ofta förknippat med svår smärta, och tandläkaryrket främst ett praktiskt sådant. Fokus låg på att laga hål, dra ut tänder och framställa proteser.
Odontologin har de senaste hundra åren tagit stora steg. Via grundandet av Folktandvården, de kontroversiella Vipeholmsexperimenten, flourtanter och allmän tandvårdsförsäkring har Sverige ett av de länder i världen med bäst munhälsa.
På Vipeholms anstalt matades patienter med funktionsnedsättningar med enorma mängder godis för att undersöka orsaken till hål i tänderna. Utnyttjandet av patienterna har senare kraftigt ifrågasatts.
För de allra flesta utgör ett tandläkarbesök i dag ingen större fysisk påfrestning. Den allra svåraste tandläkarskräcken kan emellertid handla om annat än smärtsamma minnen från tandläkarstolen.
"De mest tandvårdsrädda har ofta negativa erfarenheter, med mycket smärta inblandad, men känslan av utsatthet kan också bero på tidigare erfarenheter av våld mot ansikte och mun, eller sexuella övergrepp", konstaterar Lisa Svensson.
Men det finns hjälp att få. Till specialisttandvården i Sörmland kommer dagligen patienter med svår tandläkarskräck. Vissa har, trots stora besvär, undvikit tandläkaren så länge som i 20 år.
– Vi som jobbar med tandvård kliver innanför den intima zonen. Vissa har varit illa hanterade av tandläkare, andra har upplevt svår smärta och andra tycker överhuvudtaget inte om att någon kommer så nära. Tyvärr ser man också ibland att rädslan bottnar i att man varit utsatt för sexuella övergrepp, säger Bodil Linde Olsson, övertandläkare, klinikchef för specialisttandvården Åsidan i Nyköping och specialist i orofacial medicin.
Konceptet lördagsgodis föddes som en direkt följd av Vipeholmsexperimenten, som visade att stor godiskonsumtion en dag i veckan var mindre farligt än måttlig konsumtion flera dagar i veckan.
I de fall där det handlar om rädsla för smärta kan det, berättar hon, räcka med bedövning och fokus på tillit – säger patienten stopp så stoppar man. Patienter med svår ångest kan få lugnande medicin eller, i de svåraste fallen, narkos eller KBT-behandling.
– För narkos har vi begränsade resurser, men vi har en psykolog vi kan remittera direkt till. Där finns stora möjligheter att få hjälp och jag rekommenderar alla att tacka ja, men tyvärr är det väldigt få som gör det. Jag har sett patienter som verkligen blivit hjälpta och som efter avslutad behandling fungerar alldeles utmärkt i tandvårdssituationer. Det är en glädje. För varje sådan patient känner man en seger.