Corona: Ett år sedan första dödsfallet i Sörmland

Det har gått ett år sedan det första dödsfallet i covid-19 rapporterades i Sörmland. Trots både en andra och tredje våg står det klart att den första var den värsta för Sörmlands del.

För ett år sedan sattes tält upp utanför sjukhusen i länet. Rose-Marie Lundvall och Karin Svalgård var beredda på att det skulle komma många patienter.

För ett år sedan sattes tält upp utanför sjukhusen i länet. Rose-Marie Lundvall och Karin Svalgård var beredda på att det skulle komma många patienter.

Foto: Magnus Grimstedt

Sörmland2021-03-16 06:30

Måndag den 16 mars 2020 rapporterades det första dödsfallet i covid-19 i Sörmland. Dagen därpå meddelades att gymnasieskolorna övergick till distansundervisning. Samma vecka rustade akutmottagningarna för en väntad anstormning av patienter. 

Pandemin hade nått Sörmland. 

Ändå hade det bara gått en vecka sedan länet fick sitt allra första bekräftade fall av sjukdomen. På måndagskvällen den 9 mars kallade regionen till presskonferens för att berätta om det. Den insjuknade kvinnan behövde inte sjukhusvård, utan var isolerad i sitt hem. På presskonferensen sades att man inte såg någon stor risk för smittspridning.

En av dem som var med på pressträffen då var chefläkare Marie Bennermo. Så här ett år efteråt säger hon att regionen var beredd på att smittan skulle nå Sörmland. Men att utvecklingen skulle bli så dramatisk som den blev, hade hon inte räknat med.

– Att det skulle bli som det blev tror jag inte att någon kunde ana. Inte jag i alla fall. Det gick jättefort och det är väl det som i alla fall jag personligen inte var beredd på, säger Marie Bennermo.

undefined
Chefläkare Marie Bennermo minns hur oväntat snabbt pandemin slog till mot Sörmland för ett år sedan.

Redan en dryg vecka efter det första dödsfallet kom uppgifter om att smittan nått äldreomsorgen på flera håll i länet. Snart stod det klart att det fanns en omfattande spridning inom omsorgen, med många dödsfall som följd, både i Sörmland och i Sverige som helhet.

Vecka 14, den första aprilveckan, skördade viruset 72 liv i Sörmland, enligt regionens statistik.

Så många har inte dött i sjukdomen under en enskild vecka sedan dess. Under april och maj verkade pandemin dämpas, åtminstone sett till antalet dödsoffer. Och under sommaren tycktes det nästan vara över. Från mitten av juli och fram till och med september upptäcktes få nya fall och under augusti och september rapporterades inte ett enda dödsfall i sjukdomen.

Men i slutet av september varnade smittskyddsläkare Signar Mäkitalo för att smittan tog fart igen, och i oktober ökade antalet nya fall snabbt. Även trycket på sjukvården blev större igen. Och fler dog i sjukdomen.

Trots en andra och tredje våg står det klart att det var under våren som Sörmland drabbades hårdast. Åtminstone hittills, och åtminstone sett till antalet döda och till belastningen på sjukvården.

Att göra jämförelser är inte helt enkelt, framför allt eftersom testningen var så mycket mindre omfattande i våras än senare. Sättet att räkna dödsfall skiljer sig dessutom åt mellan myndigheterna. Folkhälsomyndigheten och Region Sörmland utgår i sin statistik från personer som testat positivt för covid-19 och därefter avlidit, medan Socialstyrelsens bygger på dödsorsaksintyg, där läkaren fastställt att en person avlidit i covid-19.

Om man jämför de båda sätten att räkna, visar det sig att Socialstyrelsen rapporterar fler dödsfall under den första vågen i våras, men färre under hösten och vintern, jämfört med regionens statistik. 

Men oavsett vilken metod som används så visar siffrorna att fler sörmlänningar avlidit i covid-19 under våren och sommaren än därefter. Enligt Socialstyrelsen avled omkring 275 personer i sjukdomen till och med vecka 30, att jämföra med mellan 110 och 120 från och med i höstas och fram till och med vecka nio. Sett till hela riket har sjukdomen däremot skördat ungefär lika många liv under de båda perioderna.

undefined
Belastningen på vården har varit hög under pandemin, men lika illa som det var i våras har det inte varit sedan dess.

Även belastningen på vården var betydligt högre i våras än senare. När det var som värst vårdades över 30 covidpatienter på intensivvårdsavdelning i Sörmland. Ändå räckte inte platserna, utan regionen fick ta hjälp av andra.

– Det skulle ha behövts 50, 55 iva-platser, säger Marie Bennermo.

Att den första vågen var värre än de senare tror chefläkaren beror på en kombination av större smittspridning då och att vården och samhället har lärt sig mycket sedan dess. Vården har blivit bättre, med delvis nya behandlingsmetoder.

Även det förebyggande arbetet har förbättrats. Och testkapaciteten. Saker som förhoppningsvis bidragit till att bekämpa virusets utbredning.

Under den senaste tiden bidrar antagligen även vaccinationen till minskade dödstal. Den 27 december gavs det första vaccinet mot covid-19 i Sörmland, på Mariebergsgården i Nyköping. 

Sedan dess har över 40 000 vaccindoser getts i länet. Det är redan tydligt att vaccinationen har effekt. Smittan ökar inte längre bland de allra äldsta, och inom äldrevården har den så gott som försvunnit.

Ett år med covid

Fram till och med vecka nio hade 396 personer i Sörmland dött av covid-19, enligt Socialstyrelsens statistik.

Statistiken kan lida av viss eftersläpning, varför det verkliga antalet kan vara högre. 

Under den första vågen, i våras, steg antalet dödsfall mycket snabbt, för att sedan avta till sommaren. 

Just nu tyder statistiken över antalet smittade och sjukhusvårdade på att vi befinner oss i en tredje våg av pandemin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!