– Däremot är det olyckligt att vissa skillnader uppstår för att politiker inte vågar satsa, säger Ann-Charlotte Eriksson som är vice ordförande i Lärarförbundet.
Ann-Charlotte Eriksson tycker däremot inte att det är konstigt att det är skillnader mellan olika kommuner eftersom förutsättningarna varierar, till exempel befolkningens utbildning.
– Vi säger att varje elev har rätt till en skola som kompenserar för bakgrund. Då måste det vara skillnader. Ett större problem är att det finns orättvisor inom den egna kommunen. Många gånger kommer inte pengarna de svagaste eleverna till del.
– Ett stort problem är att lärare och rektorer inte har större möjlighet att påverka fördelningen av pengar. Vi anser att de borde få ordinationsrätt, att man slutar fördela pengarna enligt schabloner.
Även om mer pengar inte per automatik innebär högre betyg efterlyser Ann-Charlotte Eriksson modiga politiker som vågar satsa.
– Mer resurser ger bättre resultat och det viktigaste är lärarna, säger hon. Många av våra medlemmar vittnar om att de inte får de resurser de behöver.
Christina Sandström som är enhetschef för utbildningsstatistik på Skolverket menar att de stora skillnaderna är ett resultat av det kommunala självstyret i Sveriges skolsystem.
– Olika kommuner väljer att satsa på olika saker, en på skola, en annan på äldreomsorg, säger hon. Det är inget skumt med det, men det kan ju uppfattas som orättvist.
– Att förstatliga skolan kan vara en väg att gå, men det är helt en politisk fråga hur man vill göra.
Även Christina Sandström konstaterar att det inte är givet att man får mer resultat för mer pengar.
– Mycket handlar om demografiska förutsättningar. En kommun med hög utbildningsnivå behöver kanske inte satsa så mycket, men det går bra ändå.