Lennart Balk är docent vid institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet och leder en studie som görs om massdöden av fåglar. I slutet av 2010 tilldelade stiftelserna Baltic Sea 2020 och Signhild Engkivsts stiftelse 10,5 miljoner till projektet som var tänkt att avslutas vid årsskiftet i år. Stiftelserna är också de som gett mest pengar till forskningsprojektet.
- Det behöver genomföras ett stort antal kemiska, biologiska och biokemiska analyser för att bringa klarhet i vad det är som händer. De stora siffrorna är lönerna, säger Lennart Balk.
Docenten Magnus Breitholtz är enhetschef på institutionen och ansvarar för hur anslagen skall fördelas. Han säger att det är bara omkring hälften av pengarna som kommer från statligt håll. Resten måste fås på annat sätt.
- Det här projektet är det som jag satsat mest på. Men det räcker inte för att fortsätta forskningen. Egentligen har vi inga pengar efter oktober, säger han.
Han menar att det också kan vara svårt att få statligt stöd. Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tid och veta vem man ska prata med.
Lennart Balk vill se ett större stöd från de berörda statliga myndigheterna.
- Det är väldigt begränsat, näst intill obefintligt, från de myndigheter som egentligen är ansvariga för de här förändringarna i vår miljö, säger Lennart Balk.
Miljöminister Lena Ek sa tidigare i år till tidningen Svensk jakt att hon inte var beredd att rikta särskilda forskningsinsatser angående fåglarna. Hon menade att det inte går till så men att hon gärna såg att de myndigheter som fördelar forskningsmedel satsade på frågan.
Men även om Lennart Balk vill se ett större intresse från myndigheterna är han glad över att medvetenheten överlag har ökat hos allmänheten. Samtidigt menar han att dagens fågeldöd är mycket allvarligare än den man såg under 70-talet då havsörnsstammen minskade kraftigt på grund av miljögifter.
- Det här är värre! De effekter som vi har i miljön hos till exempel fågel av den här bristen överstiger vida de som fanns under 60-talet och tidigt 70-tal på grund av miljögifter. Vi har femtioprocentiga nedgångar av många fågelarter. Honorna drabbas också hårdare. Som ett exempel har ejderhonor minskat uppåt sjuttio procent.