– Målet är inte att maximera antalet ordningböter. Vi vill få ner medelhastigheten på sträckor där vi vet att olycksrisken är hög, med så få utfärdade böter som möjligt. Det är själva strategin, säger Anders Drugge, sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK).
Tolv vägsträckor i Sörmland är utrustade med ett varierande antal fartkameror. Polisens statistik från 2020 visar att sammanlagt 7 077 hastighetsöverträdelser har registrerats av kamerorna.
Såhär såg fördelningen ut, med antal överträdelser inom parentes.
* Väg 52, Baggetorp-Katrineholm (714).
* Väg 55, Strängnäs-Hjulsta (712).
* Väg 55, Sankt Eskils källa-Knäppinge (704).
* Väg 55, Dunker-Länna (691).
* Väg 55, Länna-Björklunda (684).
* Väg 53, Malmköping-Stenkvista (672).
* Väg 56, Katrineholm-St Sundby (658).
* Väg 52, Stigtomta – Nyköping (652).
* Väg 52, Skavsta-Nyköping (579).
* Väg 55, Flen-Malmköping (556).
* Väg 55/56, länsgränsen till Östergötland-Katrineholm (442).
* Väg 57, Björnlunda-Gnesta (13).
Själva kameran är inte aktiv dygnet runt utan är påslagen under vissa delar av dygnet, enligt ett intervall som Polismyndigheten och Trafikverket har kommit överens om beroende på hur mycket information myndigheterna vill ha in från en specifik sträcka.
Men varje stolpe innehåller inte enbart kamera utan även en radar. Och den är däremot aktiv dygnet runt.
Radarn fångar också upp fortkörare men det är bara om kameran samtidigt är påslagen som en förare kan bötfällas.
– Radarn ger oss information om tillståndet på sträckan när det gäller antalet passager, hur medelhastigheteten utvecklas och hur många överträdelser vi har. Märker vi att medelhastigheten far i väg så kan vi öka intervallet för kameran, säger Anders Drugge.
Vid ungefär 40 procent av de hastighetsöverträdelser som kameran registrerar kan föraren identifieras och bötfällas, berättar han vidare.
– Det är som vilken annan utredning som helst, det ska vara ställt utom allt rimligt tvivel vem som är skyldig och har vi inte en anständig bild så går vi inte vidare med det.
Även om långt ifrån alla fortkörare bötfälls så är fartkameror en effektiv metod för att få ner hastigheten på olycksdrabbade sträckor, enligt Trafikverkets bedömning.
– Vi har ungefär 2 100 kameror i hela landet och vi ser i statistiken att hastigheten blir bättre på sträckorna med kameror. 95 procent av förarna håller hastigheten på de här sträckorna, vilket kan jämföras med drygt 50 procent på det övriga vägnätet, det är stor skillnad, säger Eva Lundberg, nationell samordnare för ATK på Trafikverket.
I slutet av fjolåret sattes ett antal nya kameror upp på väg 57 mellan Björnlunda och Gnesta. Eva Lundberg berättar att effekten när nya stolpar tas i bruk är omedelbar.
– Vi märker direkt att hastigheten sjunker. Vi placerar ut kameror på sträckor där medelhastigheten ligger mer än fem kilometer i timmen över den skyltade hastigheten. Och efter att kamerorna satts upp så ser vi att medelhastigheten sjunker, ungefär till den gällande hastighetsgränsen eller strax därunder.
Samtidigt:
– Det har gjorts särskilda mätningar mellan kamerorna och det visar att folk kör fortare då. Men ser man till en hel sträcka med hastighetskameror så går medelhastigheten ändå ner, säger Eva Lundberg.