Hoten mot den biologiska mångfalden kommer bland annat från klimatförändringar, intensiva jordbruksmetoder med kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Betesmarker som inte har plöjts eller gödslats kallas naturbetesmarker och ger en variation av växter och insekter på platsen – biologisk mångfald
– Naturbetesmarker som betas är mycket viktiga för den biologiska mångfalden, säger Anita Falkenek, vd för hållbarhetsmärkningen KRAV.
Naturbetesmarkerna tillhör Sveriges allra mest artrika marker och de är hem för hundratals växter, svampar, insekter och andra djur, enligt Jordbruksverket. I Sörmlands fanns förra året 122 KRAV-certifierade gårdar med kor och får. Majoriteten hade naturbetesmarker, vilket motsvarar en andel på 95 procent. Andelen för alla KRAV-certifierade djurgårdar i Sverige låg på 91 procent.
– Vår analys visar att merparten av KRAV-märkt kött från får och nötdjur bidrar till att bevara dessa marker, säger Anita Falkenek,
Naturbetesmarker har minskat med 90 procent de senaste hundra åren. Som lantbrukets djurhållning utvecklas kommer minskningen att fortsätta, trots den potential som finns. Till exempel har Sverige runt 360 000 hästar och ett relativt stort antal av dessa går inte på bete alls eller betar bara en kortare period, enligt Jordbruksverket. Myndigheten ser att hästar kan användas effektivt då de dessutom fungerar bra på näringsfattiga betesängar.