Kön till att få en dyslexiutredning i Sörmland har i flera år varit lång, längst i Nyköping – uppemot ett till två år. I september väntade cirka 180 personer på att utredas.
– Det är alldeles för lång väntetid, säger Lisbeth Flodman, länsordförande i Dyslexiförbundet.
Även landstinget konstaterar att väntetiden är oacceptabelt lång och nyligen kom beskedet att länssjukvårdsnämnden satsar 1,2 miljoner på att upphandla 150 logopediska utredningar hos privata aktörer.
– Det är viktigt för personen själv att få en diagnos, ett kvitto på att "jag är inte dum i huvudet". Däremot behöver man ingen diagnos för att få hjälp i skolan, elever har rätt att få den hjälp de behöver enligt skollagen, säger Lisbeth Flodman.
Dyslexiförbundet har konstaterat att hälften av Sveriges 100 största kommuner saknar direktiv för hur skolorna ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Nyköpings kommun hör inte till dessa, kommunen har i stället flertalet specialpedagoger till stöd för barn, föräldrar och lärare.
– Vi jobbar med den här frågan ordentligt. Vi har precis färdigställt en omfattande screeningplan med både tester och förslag på åtgärder. Det är viktigt att upptäcka problemen tidigt och vi vill göra miljön i klassrummen så dyslexivänlig som möjligt, inte bara för dem med diagnos, säger Anneli Tiger, chef för kommunens Resursteam.
Hon berättar om ett samarbete med biblioteket, att ett rum precis blivit klart på Culturum för föräldrar och barn.
– Vi håller på och bygger ut Skoldateket. Den stora satsningen är på alternativa hjälpmedel.
På måndag startar Europeiska dyslexiveckan. Under två föreläsningar, i Nyköping och Trosa, kan du få alla dina frågor besvarade om dyslexi och veckans andra fokusområde: dyskalkyli (se faktaruta).