– Friheten att utforma sina egna utbildningar är det stora, när det gäller folkhögskolor, säger Lars Tengberg, folkhögskoleansvarig på Folkbildningsrådets bidragsenhet.
I Sörmland finns fyra folkhögskolor: Stensund i Trosa, Nyköpings folkhögskola, Åsa folkhögskola i Sköldinge utanför Katrineholm samt Eskilstuna folkhögskola.
Alla folkhögskolor har "allmän kurs", men också många andra kurser. På Sörmlandsskolorna finns allt från båtbyggeri på Stensund och streetdance på Åsa, till musikerlinjen på Nyköpings folkhögskola och elevassistentutbildning i Eskilstuna.
Skolorna avgör själva vilka kurser som ska erbjudas.
– Just elevassistentutbildningar har kommit mycket de senaste åren. Skolorna är måna om att fylla sina kurser. Om en kurs tappar deltagare och arbetsmarknaden sviktar försvinner kursen. Det var ganska tydligt förra året att flera journalistutbildningar försvann, säger Lars Tengberg.
Det är olika faktorer som avgör vilka kurser skolan väljer att ordna, säger Lena Rosén Schlaug, studierektor på Åsa folkhögskola.
– Allmänkursen måste vi ha och vi har en allmänkurs för svenska två. Där har det varit stort söktryck, det har styrt att vi utökat den. Vi har en lärarassistentkurs, där vi sett efterfrågan. Vi har också flera svampkunskapskurser, där kände vi själva att svampintresset i samhället är stort, och vi kände till en lärare.
Andra kurser finns det efterfrågan på från andra håll, som en grundutbildning i tolvstegsprogrammet.
Det gäller att skolorna är på tårna, tror Lars Tengberg.
– Man anpassar sig rätt snabbt efter önskemål från samhället. Tappar man den flexibiliteten kan det bli svårt i framtiden, men ett signum för folkhögskolorna är just snabbheten, säger han.
Förra året deltog 21 322 elever i allmänna kurser och 35 455 elever i särskilda kurser, de kurser som skolorna själva beslutar om.
Skolorna finansieras av statsbidrag, som 2018 låg på drygt 2,2 miljarder kronor.
Förr låg alla folkhögskolor på landet med internat. Idag har 98 av 156 skolor internat, där eleverna får betala omkring 5 000 kronor i månaden för mat och husrum.
– Sedan 1990-talet är trenden att man lägger sig i städerna. Det är ett sätt att fånga upp fler deltagare. Internat är dyrt och i storstäderna blir det för dyrt, konstaterar Lars Tengberg.
Daniel Eriksson, 28, börjar på Stensunds hälsocoach-kurs i höst. Han har redan gått två år på folkhögskola.
Först läste Daniel Eriksson allmän kurs med inriktning på beteendevetenskap på Stensunds folkhögskola i Trosa i två år.
– Första året var jag lite tveksam. Men andra året har just det här att man bor på internat, att man får väldigt nära relationer med människor från helt olika bakgrunder, olika kulturer, betytt så mycket, säger han.
I höst börjar han läsa till hälsocoach, också på Stensund.
– Man får kunskaper i massage, akupunktur, kost, hälsa. I grund och botten vill jag hjälpa missbrukare, jag tror att det är bra att ha den utbildningen i botten då.
Daniel Eriksson bodde på Stensunds internat, och tycker att internatlivet gett lika mycket som utbildningen.
– Det är självklart lika viktigt som utbildningen, det är ett paket. Jag tror att jag skulle ha missat jättemycket om jag inte bott på skolan.
Helena Nord arbetar som fotograf och stylist inom heminredning
– Framförallt gör jag reportage med gör det själv-tips till hemmet, säger hon.
2010-2012 gick hon på Eskilstuna folkhögskola, först på estetiskt basår och sedan "Recycle design". Folkhögskoleåren var avgörande för hennes yrkesliv, säger hon.
– Jag fick lära mig så otroligt mycket, så många tekniker. Vår lärare var hemslöjdskonsulent och hon matade oss med tekniker. Vi fick jobba med plast, papper, textil, metall, så många olika material. Folkhögskola är lätt det roligaste jag gjort i utbildningsväg.
Helena Nord säger, att hon inte ens skulle ha sysslat med det hon gör idag, utan folkhögskolan.
– Jag hade aldrig vågat.