I januari i år presenterade socialdepartementet en ny utredning, Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten.
– Det har kommit till väldigt många leverantörer, över 840 stycken, och merparten är små lokala företag, säger utredare Greger Bengtsson, till vardags anställd på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Vi har tittat på hur nöjdheten har utvecklats i kommuner som har haft LOV-hemtjänst i ett par år, från 2008, och så har vi jämfört det med kommuner utan LOV, och där har vi inte kunnat se någon skillnad.
En skillnad går dock att se i kostnadsutveckling. I kommuner utan LOV har kostnaden ökat med 36 procent, medan ökningen är 23 procent i kommuner med privat hemtjänst, enligt utredningen. I den sistnämnda gruppen har dessutom antalet biståndsbedömda timmar minskat mer.
Docent Annette Thörnquist, forskare vid Stockholms och Linköpings universitet, har tittat på effekterna i arbetslivet. Hon kan se att antalet timanställda och deltidsanställda har ökat i den privata hemtjänsten.
– Det här systemet innebär stora risker. En företagare går inte in på en vanlig marknad och har inget givet kundunderlag. De är mindre benägna att anställa fast.
Hon säger också att många kommuner har pressat priserna. Tiden mellan de olika hemmen ersätts inte, vilket får till följd att anställda upplever en stor stress.
– Jag hävdar bestämt att hela systemet är underfinansierat. Den kommunala sektorn har slagit undan benen på sig själva, många vill inte ha egen offentlig verksamhet, säger Annette Thörnquist.
Enligt den statliga utredningen föreslås kommuner bli skyldiga att erbjud privata alternativ, antingen via LOV eller genom offentlig upphandling.