"Egentligen vill vi inte ha några böter i systemet över huvud taget." Det säger Anders Drugge vid polisens ATK-sektion.
De fem fartkamerorna på riksväg 52 mellan Katrineholm och Baggetorp ligger högt upp i Sörmlandstoppen. Här fångades 714 fartsyndare på bild under förra året, vilket var flest i länet. Fram till och med augusti i år hade samma kameror registrerat 457 ytterligare överträdelser, en siffra som placerar kamerorna på en femteplats i Sörmlandstoppen i år.
En annan effektiv sträcka är de fyra kamerorna som finns mellan Strängnäs och Hjulstabron. Här registrerades 712 överträdelser förra året och hittills i år har 496 överträdelser fångats på bild.
Men exakt vilken kamera som fångar flest fartsyndare i Sörmland det vet man inte. Statistiken förs per sträcka och inte per kamera.
– Det finns en eller flera kameror på sträckorna, säger Eva Lundberg på Trafikverket, nationell samordnare för verksamheten med automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK.
– I dag mäter vi med närmare 2 300 kameror totalt i Sverige. Vi tittar på en sträcka och placerar de antal kameror vi anser vara nödvändigt för att få ner hastigheten på den sträckan, säger Anders Drugge vid polisens ATK-sektion.
Målet är nämligen inte att bötfälla så många som möjligt.
– Strategin med den svenska systemet är att vi ska få ner antalet döda och svårt skadade på sträckor där olycksrisken är hög. Men samtidigt med så få utfärdade böter som möjligt. Egentligen vill vi inte ha några böter i systemet över huvud taget, säger Anders Drugge.
Därför tas bilden först när du kör lite mer än bara för fort förbi kameran.
– Om man är lite pedagogisk så får du ett avdrag på 5,99 km/h. Så på en 70-sträcka tas bilden vid 76 kilometer i timmen. Det där är för att vi inte ska landa i några juridiska hårklyverier om vilken hastighet det faktiskt var, säger Anders Drugge.
Märker man om man blir fotad?
– Det märker man. Det blixtrar till och det blixtrar alltid om kameran är aktiverad och du kör för fort.
I varje fartkamera finns en radar och en kamera.
– Varje sträcka med ett varierande antal kameror är aktiv någon del av dygnet, sedan exakt vid vilka tidpunkter det är det går vi inte ut med, säger Anders Drugge och fortsätter:
– Radarn är till skillnad från kameran alltid aktiv, dygnet runt, och ger oss information om tillståndet på sträckorna. Hur många passager vi har, hur många överträdelser vi har och medelhastighet bland annat. Vi kan utifrån situationen ser ut göra förändringar.
Polisens ATK-sektion kan aktivt gå in och fjärrstyra kamerorna i systemet.
– Vi styr alla kameror från Kiruna.
Det är också i Kiruna alla bilder som tas utreds vidare.
– I år kommer vi ha en utredningskapacitet på ungefär 350 000 ärenden. Den anpassar vi årligen beroende på hur många kameror vi etablerar. Utav de ärendena är det ungefär 40 procent som leder till böter.
Det är alltså långt ifrån alla bilder som ger böter.
– Svårigheten ligger kort sagt i att fastställa förarens identitet. Bildens kvalitet påverkas av en mängd omständigheter, väder och vind, smuts på vindrutan, vissa årstider får vi smuts på kameraskåpen. Det kan även handla om regn och snöfall. Det är massa olika faktorer som påverkar bildkvalitén.
Trots det anser Anders Drugge att systemet fungerar.
– Ja, det gör det. Andelen som kör för fort vid kamerorna ligger i snitt på två procent. Det är fantastiska siffror.