I Sverige finns sammanlagt nästan 50 universitet och högskolor. Mälardalens högskola i centrala Eskilstuna är ett av lärosätena.
Den 15 mars öppnar webbanmälan för att söka till höstterminens universitets- och högskolekurser.
Inför förra hösten liksom inför våren har det varit extra högt tryck på platserna till högre utbildningar. Coronapandemin kan vara en del av förklaringen. Unga personer som kanske planerat att resa eller jobba lite mellan gymnasiet och vidare studier har fått tänka om. Så även många äldre och etablerade som blivit tvungna att sondera ny terräng då arbetsmarknaden sviktat.
– Det är en väldig blandning av sökande, det är både fler yngre personer och fler äldre som börjar plugga. Det är roligt att det är så blandat, säger Caroline Sandberg som är central studievägledare vid Mälardalens högskola, MDH, i Eskilstuna.
Caroline Sandberg råder den som funderar på att söka till något av landets lärosäten att starta med att se över gymnasiebetygen.
– Rent praktiskt är det bra att kika igenom sina betyg från gymnasiet och kolla vilken grundläggande behörighet som gäller på den utbildning man är intresserad av. Till exempel kan det behövas extra matte till ekonomiutbildningar och tekniska utbildningar och naturvetenskap till sjuksköterskeutbildningar. Det kanske är kurser man inte hade på gymnasiet, säger hon.
Saknar man formell behörighet kan man kontakta vuxenutbildningen i den kommun man bor för att komplettera sin gymnasieutbildning.
Högskolornas och universitetens studievägledare kan också guida blivande studenter vidare i den utbildningsdjungel som finns.
– Vi jobbar mycket med vägledning för dem som är osäkra på vad de ska välja. Det gäller inte bara våra utbildningar vid Mälardalens högskola utan vi kan även hjälpa dem som är intresserade av andra lärosäten, säger Caroline Sandberg.
Enligt Caroline Sandberg finns det ingen anledning att rygga tillbaka för att en utbildning kan ta flera år. Det är heller inte hela världen att ångra sig och sadla om.
– Fyra eller fem år kan kännas som en lång tid att lägga på en utbildning. Men med tanke på hur långt ett yrkesliv är det inte så länge.
Är man ändå inte helt på det klara med vad man vill läsa är tipset att testa enstaka kurser inom ämnen som känns kul och intressanta.
Den som vill vara säker på att få ett jobb efter utbildningen kan med fördel satsa på att läsa till exempelvis sjuksköterska, läkare, barnmorska, psykolog eller lärare. Olika ingenjörsutbildningar är också gynnsamma för framtida arbetsmarknad.
– Det är till exempel brist på data- och systemutvecklare. Det behövs också mycket folk inom hälso- och sjukvården samt inom de flesta typer av läraryrken.
Sedan en tid tillbaka går det att ta en kortare väg till lärarexamen för den som redan läst exempelvis historia eller språk på högskolenivå.
– Det finns en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU kallad, som bland annat innehåller praktik och ger möjlighet till en snabbare väg ut i yrket.
Svårast att komma in på är läkar- och psykologprogrammet. Hög konkurrens om platserna är det även till jurist-, arkitekt- och veterinärutbildningar.
– Gör högskoleprovet och sök till flera lärosäten för att öka dina chanser. Ha också en plan B och kolla om det finns något liknande program där konkurrensen inte är lika hög, säger Caroline Sandberg.
Studiemedel kan sökas för studier i tolv terminer.
– Vill man bredda sig eller byta bana finns ju möjligheten.