Det är jättebra att förebygga benskörhet tidigt i livet. Sluta röka, ät varierat och rör på dig. Bäst är skelett- och muskelbelastande träning. "Skelettet mår bra av stötar, så hoppa till lite, ofta och gärna. Det kan skjuta fram eller i bästa fall helt förhindra att du bryter dig", säger klinikska apotekarna Louise Furubom och Jessica Loayza.
– Ledstjärnan bör alltid vara: Ramlar du och bryter dig, tänk benskörhet. Faller man och lyckas få en axelfraktur, eller bryter höftleden, då handlar det om osteoporos oavsett ålder, får man anta. De lederna bryter man inte normalt om man inte är benskör.
Läkaren Nils Linder leder den arbetsgrupp som i övrigt består av fyra koordinatorer tillika kliniska apotekare och som i Region Sörmlands regi föreläser och sprider information. Framför allt kontaktar de ortopedklinikens patienter som kan misstänkas vara drabbade av benskörhet. Det gäller alla över 50 år som – utan att ha ramlat från hög höjd, varit med om en trafikolycka eller någon form av övervåld – brutit ett ben i kroppen. Förutom i händer, fötter och skallen.
En vårdkedja kan då dra igång för omhändertagande och för att viktig medicinering ska kunna påbörjas så snabbt som möjligt. Remiss skickas till patientens vårdcentral för utredning.
– Benskörheten i sig är inte problemet. Är du hyfsat ung och frisk i övrigt och bryter en handled väntar en tid med gips och rehabträning, men sen är du tillbaka till jobb och fritidsaktiviteter. En äldre person är skör i sig, i princip alla över 80 är bensköra, och osteoporosen kan göra att man aldrig återhämtar sig efter en fraktur, som i stället kan leda till döden.
Och längs vägen ett rejält lidande. Operationer, kanske proteser, och kronisk värk. Nils Linder arbetar på en geriatrisk klinik på Nyköpings lasarett. Han ser hur äldre patienter med benskörhet lider av smärta och svårigheter att röra sig.
Än så länge sker gruppens arbete på Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset, men förhoppningen är att Nyköpings lasarett ska haka på så snart resurser finns. Nils Linder och osteoporoskoordinator Jessica Loayza poängterar att det här faktiskt enligt Socialstyrelsen är ett måstegöra. Fler patienter behöver få diagnos och utredning tidigt, och läkarna måste bli bättre på att förstå när benskörhet är på g.
– Vårt mål i Sörmland är att 90 procent av alla frakturpatienter över 50 ska bli omhändertagna i en vårdkedja. Där är vi inte än, vi utreder runt 800 patienter varje år, av sammanlagt bortåt 3 000 frakturer årligen. Vi kan spara 30-40 frakturer/patienter åt ortopeden per år genom att hitta, utreda och följa upp dessa personer, och genom förebyggande arbete. Men det krävs att vi får mer resurser att jobba med. Tyvärr prioriterar inte regionen detta, vi får inte gehör trots ett så bra projekt – som sparar pengar åt regionen och hela samhället. 40 frakturer färre betyder en nettobesparing för Sörmland på 700 000 om året.
Klockan är slagen för en större satsning på Sörmlands bensköra invånare. Det menar läkaren Nils Linder, som inte vill vara med på bild, men som just nu skriver ett underlag till regionledningen och de styrande politikerna. "Här finns pengar att tjäna, och lidande att spara på. Tyvärr är det mycket som är viktigt i vården, men vårt projekt är verkligen ett win-win.
– När vi 2015 drog igång ett pilotprojekt var tanken helt ny i Sverige. Det var bara vi och två regioner till som började jobba uppsökande med patienter som haft frakturer. Sedan dess är vi fler.
– Underbehandlad osteoporos är ett globalt problem, som av någon anledning är större i Sverige, Danmark och Norge jämfört med någon annanstans. Det finns mycket spekulationer kring varför. Men vi har en stor andel äldre invånare, och en rätt stillasittande yngre generation som inte belastar skelettet. Det är ett samhällsproblem.
Den direkta vårdkostnaden för frakturer orsakade av benskörhet i Sverige är 20 miljarder/år. Ytterligare 10 miljarder går åt till långsiktiga kostnader för dessa patienter. Det förebyggande arbetet tillsammans med osteoporosmedicinerna går årligen loss på cirka 450 miljoner. En enkel ekvation att lösa, menar Jessica Loayza.
– En enorm skillnad i kostnader och lidande, och jag förstår verkligen inte varför det inte görs mer. Jag ser ofta patienter som fallit mellan stolarna, och som snart är tillbaka på sjukhuset med en ny fraktur. Kanske den sista i livet. Vi behöver hitta alla dessa.
Kör lite blandade småhopp varje dag. Och kanske hoppa ned från sista trappsteget i stället för att gå. Att belasta skelettet med stötar och hopp är det bästa skyddet mot benskörhet. Gympa kan vara perfekt träning. Bilden är från ett Friskis & Svettis-pass.
Vad kan man då göra som benskör? Störst effekt på sjukdomen har medicinerna. Men du kan själv hjälpa ditt skelett på traven med goda vanor.
– Sluta röka, ät varierat, kanske med tillskott av kalcium och D-vitamin, och rör på dig. Bäst är skelett- och muskelbelastande träning. Skelettet mår bra av stötar, så hoppa till lite, ofta och gärna. Det kan skjuta fram eller i bästa fall helt förhindra att du bryter dig.
– "Vad vågar jag göra nu?" undrar nydiagnostiserade patienter. Rör dig, svarar vi. Bli inte stillasittande av rädsla, ut i ljuset.