Här kan du ladda elbilen

Utbyggnaden av laddstationer för elbilar fortsätter att öka i Sörmland. I dag finns det 57 laddstationer med sammanlagt 235 ladduttag. Men det finns en oenighet i fråga om hur utbyggnadstakten bör se ut.

Per-Johan Skoog i Eskilstuna bytte dieseldrivet mot eldrivet. – Vi kan inte bara prata om att ställa om...

Per-Johan Skoog i Eskilstuna bytte dieseldrivet mot eldrivet. – Vi kan inte bara prata om att ställa om...

Foto: Torsten Braf

Sörmland2019-08-24 04:30

Anders Lewald är senior rådgivare på Energimyndigheten i Eskilstuna och har pejl på utbyggnaden av laddstationer för elfordon och kan jämföra mellan de svenska länen och mellan de nordiska länderna.

– Det är ganska stor skillnad mellan länen, det är färre laddstationer ju längre norrut man kommer och som allra tätast ligger laddstationerna på Gotland, säger han.

Utbyggnadstakten beskriver Anders Lewald som anpassad till mängden elfordon som finns.

Eskilstuna har i dag 84 ladduttag på 21 laddstationer.

Nyköping har 51 ladduttag på 14 stationer.

Strängnäs har 49 uttag på 5 stationer.

Katrineholm har 28 uttag på 6 stationer.

Trosa har 16 uttag på 8 stationer.

Flen har 5 uttag på 2 laddstationer.

Vingåker har 2 uttag på 1 station.

Utvecklingen har gått relativt snabbt sedan de allra första sörmländska laddstationerna byggdes av Fortum och Tesla i Nyköping under det senare halvåret 2014.

I Strängnäs har man ganska nyligen dubblerat antalet laddplatser då 24 laddbara p-platser vid Resecentret invigdes, och nu närmast planerar man för ytterligare fyra platser vid Gästhamnen som ska installeras i slutet på september.

Men hur efterlängtade är de?

– Jag vet inte om det beror på att de flesta Strängnäsbor laddar sina elbilar hemma men vi har inte så mycket publik användning. Laddstationerna vid Resecentrum används inte alltför flitigt, säger Tony Roos som är produktansvarig på Sevab och Eskilstuna energi och miljö.

– I Eskilstuna är intresset för att ladda bilarna på publika platser betydligt större. I alla fall just nu.

En som ändå tror att man bör fortsätta att bygga fler publika stationer är Thérèse Hamilton, som är klimat och energistrateg på länsstyrelsen i Nyköping, och som varit med och tagit fram en regional plan för väginfrastruktur för elfordon som ska ut på remiss till länets alla kommuner i nästa månad. Hon tror inte att man redan nu byggt för många laddstationerb och ser en trolig utveckling att försäljningen av eldrivna fordon i hela landet ökar.

– Poliskt vilja, miljömedvetenhet och EU-krav, men även på sannolika kostnadsfördelar talar för detta.

– Det är rimligt att det under ett uppbyggnadsskede finns ett högre antal laddpunkter per elfordon jämfört med vad som senare krävs. Det måste få finnas för många laddstationer under en tid.

Hon får medhåll av Martin Ahrne, som är projektledare på nätverket Biodriv Öst, som jobbar för att påskynda omställningen till förnybara alternativ i transportsektorn:

– Infrastrukturen måste fortsätta att byggas ut. Om det inte sker vågar inte de människor som funderar på att byta till ett elfordon satsa.

På företaget Power Circle, som samlar ett stort antal företag från energibranschen, tvekar man inte på att elfordonen tar över marknaden helt och hållet. Frågan är inte om utan när.

Daniel Kulin på företaget tror att allt händer under 2020-talet och beräknar att antalet elbilar i Sverige 2030 uppgår till 2,5 miljon fordon:

– Jag tror att många elbilar är billigare än en bil som drivs av fossila bränslen redan 2023, men sedan gäller det att få fram den där rätta modellen... En ganska stor kombi, med dragkrok och med 80 mils räckvidd, så man kan ta sig fram och tillbaka till Åre... Och den bilen har vi framme omkring 2027 eller 2028, tror jag.

Intresset för att söka bidrag hos Naturvårdsverket för att installera egen laddstolpe, eller laddbox, hemma i det egna hemmet är inte direkt stort just nu.

– Vi har ingen kö alls om man gör en ansökan digitalt, säger handläggaren John Wigg på Naturvårdsverket i Stockholm. Och gör du en vanlig ansökan så är den kanske ett par dagar lång.

Det är regeringen som satt av 50 miljoner kronor för 2018 och av dessa pengar har hittills bara sex miljoner gått åt.

Pengarna kan både privatpersoner och organisationer som exempelvis en bostadsrättsförening söka. För privatpersoner gäller att man får antingen 50 procent i bidrag för arbete och material att installera en laddstolpe hemma, eller ett maxtak på 10 000 kronor. För en organisation gäller samma villkor men med ett tak på 15 000 kronor.

Vad händer med beloppet om det inte går åt?

– Det går tillbaka till statskassan. Men vi hoppas förstås att vi ska kunna gå ut med det här erbjudandet även nästa år.

Vad kostar det?

En laddstolpe i hemmet kräver en investering på mellan 5  000 och 20  000 kronor. Naturvårdsverket erbjuder de som söker att betala halva det beloppet eller max 10 000 kronor. För organisationer är det halva beloppet eller max 15 000 kronor för arbete och material.

Vill man ha en snabbladdningsstation så sticker kostnaden i väg upp mot 300 000.

Att snabbladda bilen vid en publik station kostar mellan 5 och 6 kronor per kilowattimme, den vanliga laddningen kostar 3,50 och enligt de beräkningar som finns drar ett el- eller hybridfordon mellan 1 och 2 kilowattimmar per mil.

Länderna som leder utvecklingen 2018:

1.Norge registrerade 72 689 elfordon under 2018.

2.Tyskland 67 658

3.Storbritannien 59 947

4.Frankrike 45 623

5.Holland 29 708

6. Sverige 28 332

7. Belgien 13 353

8. Spanien 11 810

9. Italien 9 731

10. Schweiz 9 516

Sörmländska siffror:

Antalet registrerade rena elbilar i Sörmland 2018 var 380. Antalet laddhybrider 650 och antalet elhybrider 2 641.

Det totala antalet fordon i Sörmland 2018 var 146 306

Terminologi:

Man säger laddstationer men när det gäller uttagen så kan de gå under flera olika namn; ladduttag, laddpunkt, laddstolpe eller laddbox och alla syftar på samma sak - det är själva vägguttaget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!