– Oftast så är det något mytiskt över slotten, det var inte alla som hade tillträde till de här rummen förr i tiden och då var det ofta kring de här byggnaderna som de skapades olika myter, berättar Richard Saxvold, kulturmiljö ansvarig på Ericsbergs slott.
Södermanland är ett av Sveriges slottstätaste landskap. Totalt finns ungefär 18 slott utspridda. Slotten har genom åren också fått många historier och legender där spöken varit en central del.
Ericsbergs slott utanför Katrineholm är ett av slotten i Sverige som har många spökhistorier. Platsen där Ericsberg ligger kallades tidigare "för Pintorp" eller "Pinnatorp". Enligt legenden är det där som Pintorpafrun bor. Vem som är frun finns det flera berättelser om. Några av de vanligaste är Anna Karlsdotter som var änka efter riddaren Eric Gyllenstierna och Beata von Yxkull, maka till Erik Gyllenstierna.
Richard Saxvold tror inte på spöken och har en förklaring till varför Beata von Yxkull kan målats upp som Pintorpafrun.
– På 1600-talet när hon var verksam var hon den som byggde upp Ericsberg medan hennes man var förhandlare i Ryssland. Det var inget konstigt då att en kvinna kunde styra och bygga upp ett sådant stort slott. Men sen ändrades kvinnosynen mycket på 1800-talet och då kunde man inte ha det så att en kvinna hade byggt ett av Sveriges största gods, säger Richard Saxvold.
Han berättar att det var då som historierna om den elaka pintorpafrun skapades. Det finns historier om att hon ska vara i maskopi med djävulen och att han ska ha stigit upp ur Ericsbergs sjön och dragit ner henne till helvetet.
Nynäs slott mellan Nyköping och Trosa är ett annat slott som det finns spökhistorier om. Ett av historierna är att inför kungen och drottningens besök 1985 skulle hela slottet städas. Men när personalen skulle börja var slottet redan städat. Enligt sägnen ska städningen gjorts av en husfru som jobbat på slottet i över 40 år och som dött innan tillfället.
Ebbe Schön som är folklivsforskare berättar om varför människor gärna vill tro på saker som inte finns.
– Det finns vissa skäl till att man tror på saker till exempel kan man kanske inte uthärda att en kär anhörig gått bort. Då är det tröstefullt att ha en tro som säger att personen kanske ändå kan kommunicera, säger Ebbe Schön.
Han tror att sägner som bland annat Näcken också fungerat som ett sätt att uppfostra barn.
– Folktron är väldigt uppfostrande, säger man till exempel till ett barn att Näcken sitter i älven då blir det konkret sätt att hindra barnen från att drunkna.
Kring Sundbyholms slott utanför Eskilstuna finns flera sägner och spökhistorier. Personal på slottet ska bland annat sett spöken i vinkällaren. På slottet ska dörrar öppnats och stängts och dörrhandtag dragits ner.
– En gång när jag höll i en guidning knackade det bakom en dörr. Alla i gruppen tittade på dörren bakom mig och så öppnade jag dörren och fortsatte att prata men det var ju ingen person bakom dörren, berättar Christin Widerberg, vice vd på Sundbyholms slott.
Hon har tills för några år sedan varit skeptisk till de spökhistorier som cirkulerat kring slottet.
– När vi började med anden i glaset så gick allting ut på att bevisa att det inte var sant. Men nu är jag fullständigt övertygad.
Finns det ett kommersiellt värde i att ha spöken på slottet?
– Jag hoppas inte det, för jag tycker att de ska få vara ifred.