Den oron gnager nu hårt på många branschföreträdare och brukarorganisationer. Bengt Westerberg, som införde LSS-reformen under sin socialministertid, varnar för att den personliga assistansen håller på att smygavvecklas. De som i slutänden får betala priset är de funktionsnedsatta i behov av stödet.
– Om fler företag går omkull, och det tror vi att de gör, måste kommunerna gå in. Deras personliga assistans är dyrare, så samhällsekonomiskt sparas ingenting jämfört med vad assistansen kostar i dag.
Det säger Göran Fredriksson, vd för Lystra personlig assistans, en av nästan 200 assistansanordnare i Sörmland. Han tycker att debatten har fått fel fokus på brottslighet. Patrik Silverudd, pressansvarig vid Humana AB, delar uppfattningen.
– Det förekommer säkert fusk, precis som i andra branscher. Men det Försäkringskassan hittills har kunnat visa, har varit väldigt lite, menar Silverudd.
– Titta på dem vars lönsamhet är högre än den normala! Ställ krav på kollektivavtal; det skulle förhindra att det mekas med lönerna, tror Fredriksson.
Den badwill som fuskarna orsakar, skadar jämförelsevis mindre än de tuffare assistansbedömningar och besparingar som staten har tagit initiativ till. Det tycker både Fredriksson och Silverudd som ser flera allvarliga hot mot LSS.
Den låga uppräkningen av ersättningen i kombination med löneutvecklingen gör att en del företag nu går på knäna; medelvinstmarginalen är inte högre än fem procent. Slopandet av arbetsgivarrabatten för anställda under 26 år väntas slå hårt då många assistenter är unga. Efterskottsbetalningen som införs i höst befaras vålla stora problem.
Målgruppen för assistansen har fått svårare att få stöd. Många upplever att prövningarna har blivit mer integritetskränkande, enligt Silverudd.
– Det har blivit ett väldigt minutjagande, vilket inte är till gagn för någon.