– Man säger att det finns ungefär 360 000 hästar i Sverige, men det har man sagt i ganska många år, säger Carin Wrange som leder projektet Hästsverige som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Det finns inga exakta siffror på antal hästar i olika län men klart är att det finns många i Sörmland.
– Det finns jättemånga hästar i Sörmland. Hela Mälardalen är extremt hästtätt. Liksom Skåne och Västra Götaland. Det är ingen försumbar näring, den omsätter runt 30 miljarder kronor per år.
Dessutom bidrar hästarna till att hålla landskapet öppet, något som är viktigt för en biologisk mångfald.
– I samma takt som antalet kor och grisar minskar på den svenska landsbygden ökar antalet hästar, säger Carin Wrange.
Och i takt med att antalet hästar ökar, ökar också odlingen av vall för att ge mat till alla hästarna. En genomsnittlig häst behöver ungefär ett hektar vall per år.
När man odlar fleråriga gräs, som vall, produceras stora mängder underjordisk biomassa som omvandlas till mullämnen. Och en mullrik jord binder kol, vilket i sin tur motverkar klimatförändringar. Ju mer kol som ligger fast i jorden desto mindre försvinner upp i atmosfären som koldioxid. Mullhalten är avgörande för hur bördig marken är men binder alltså också in kol i marken och motverkar utvecklingen mot ett varmare klimat.
I en undersökning som har gjorts på SLU jämförs mullhalterna i svensk jord olika perioder och visar en ökande mängd mullhalt i jorden under de senaste 30 åren. Och nu kan forskarna för första gången se en trend som skiljer Sverige från våra grannländer.
– Bara i Kronoberg, Värmland och Norrbotten har mullhalten inte ökat. I alla andra län har den ökat, säger Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU.
Resultaten visar att vår livsstil kan ge stor påverkan på marken. Allra mest har odlingen av vall ökat i de län där antalet hästar har ökat mest.
– Mest extremt var Stockholms län, men jag tror att Sörmland har ökat ganska mycket också, både antal hästar och mängden vallodling.