Antalet sysselsatta bedöms, enligt färska siffror från Arbetsförmedlingen, öka med 1 100 personer under 2019 och med ytterligare 900 personer under 2020. Det är en lägre ökning jämfört med genomsnittet för de senaste tio åren.
– Konjunkturen vänder ner och arbetslösheten ökar men det ser fortfarande bra ut på arbetsmarknaden. Behovet av arbetskraft är fortfarande stort, säger Ida Karlsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Hon gör analyser och prognoser på riksnivå och ser att arbetsgivarsidan generellt har svårt att hitta utbildad personal.
– Vi ser att det, oberoende av konjunkturläget, på lång sikt kommer att råda en stark efterfrågan på personal inom utbildning, vård och IT. Det beror till stor del på att Sveriges befolkning växer och det driver på efterfrågan inom dessa områden.
Vanligtvis brukar en stigande sysselsättning innebära sjunkande arbetslöshet men en svagare konjunktur bäddar för att utbudet av arbetskraft ökar mer än sysselsättningen.
När det kommer till yrken på högskolenivå är det hård konkurrens om jobben för bland andra banktjänstemän, fastighetsmäklare, kommunikatörer och journalister.
– Oavsett konjunktur finns det alltid öppningar på arbetsmarknaden och årligen görs i snitt cirka 1,5 miljoner rekryteringar. Tittar vi på Sörmland så ser vi att arbetsmarknaden i huvudsak fortsätter att utvecklas positivt under resten av 2019 och under 2020, säger Ida Karlsson.
Arbetsförmedlingens senaste prognoser visar på en rad yrken som väntas vara heta på arbetsmarknaden trots vikande konjunktur. På listan över högskoleyrken som har bäst chans till jobb återfinns bland andra civilingenjörer, sjuksköterskor, speciallärare- och pedagoger.
– Skolorna har överlag haft svårt att rekrytera specialkompetens och det är en fördel för arbetssökande med önskad bakgrund, säger Helena Lyckström och fortsätter:
– Jag visste att flera speciallärare skulle gå i pension innan jag själv bestämde mig för att läsa vidare och att chanserna till jobb skulle vara goda.
Hon blev färdig speciallärare 2014 och arbetar, liksom kollegan och specialpedagogen Mari Wickström, på Årbyskolan i Eskilstuna. De beskriver sina jobb som både utmanande och vansinnigt roliga.
– Jag läste vidare till specialpedagog för att bättre lära mig att begripa utmanande elever och förstå hur skolan kan anpassa sig till dem. Även om de extra studierna inte märks nämnvärt i lönekuvertet är det en härlig känsla att se elever som inte förväntar sig att lyckas ändå göra det, säger Mari Wickström som kom till Årbyskolan lagom till terminsstarten.
För att bli speciallärare behövs en ämnes- eller grundskollärarutbildning i botten. Till specialpedagog behövs en grundutbildning som förskollärare, fritidspedagog eller annan lärarexamen. Parallellt med tjänsten som speciallärare läser Helena Lyckström även till specialpedagog på distans.
– För mig är det en sporre att gå vidare och lära mig nya saker. Jag har alltid varit intresserad av att veta hur ett barn lär sig och vad som kan göras för en elev som har svårt att lära sig läsa, skriva eller räkna. Skolledningen blir så klart väldigt glad över att vi vidareutbildar oss, säger Helena Lyckström.
Mari Wickström tog tjänstledigt under 1,5 år för att läsa vidare till specialpedagog. Hon ser studierna som en investering i sig själv och en insats hon bekostade på egen hand.
– Det var kännbart ekonomiskt. Lärarjobbet är inte speciellt välbetalt i jämförelse med andra grupper som har motsvarande akademisk bakgrund och kanske skulle fler vidareutbilda sig om ansträngningen kompenserades ekonomiskt, säger Mari Wickström.