Idén om Lekotek föddes på 60-talet då barn med särskilda behov i allt större utsträckning började bo hemma och inte på institutioner. Grundarna Evy Blid och Karin Stensland Junker var båda mammor till barn med funktionshinder och med individuellt lekmaterial som fick lånas hem lockades barn att leka, öva och lära.
Verksamheten väckte stort intresse och från Sverige spred sig konceptet vidare till övriga nordiska länder, Europa och USA.
Numera har många Lekotek i Sverige tagits över av landstinget, men i Sörmland är det fortfarande FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning)som driver Lekoteken med finansiering från kommunerna. De flesta barnen kommer till Lekoteken via logopedimottagningar, men även från barnhälsovården, barnhabiliteringen, socialtjänsten eller barn- och elevhälsan. Det händer också att vårdnadshavare söker upp Lekoteket själva och för att få hjälp behövs varken remiss, diagnos eller medlemskap i FUB.
I Katrineholm arbetar för närvarande tre lekotekarier som alla är specialpedagoger med förskollärarutbildning. Att skynda långsamt och underlätta för de familjer som söker råd och hjälp är en käpphäst i verksamheten.
– Vi lånar gratis ut material för att barnet ska kunna leka och träna och man får ha det kvar så länge det gör nytta. Kommunikationen med föräldrarna är jätteviktig. Vi träffar ett barn i taget och lär känna familjerna och kan även samarbeta med förskolan om föräldrarna vill det. Har man svårt att komma hit gör vi hembesök, förklarar Anita Lenke och får medhåll av kollegorna Sanna Lundblad och Sara Zetterstrand.
Allt material som lånas ut på Lekoteken anpassas individuellt för den unga låntagaren.
– Barnen ska få vara aktiva och det måste vara konkret. Man ökar svårighetsgraden utifrån deras förmåga och vad de tycker om, berättar Anita Lenke.
Merparten av de barn som kommer till Lekoteket i Katrineholm har tal- och språkstörningar eller autism, bara en fjärdedel har en utvecklingsstörning. Från FUB:s sida ser man en påtaglig ökning av nyanlända familjer.
– I arbetet med de familjerna gör vi inte bara en viktig insats för barnets utveckling, utan även för integration och familjernas syn på funktionshinder, konstaterar Kjell Clasborn, ordförande för FUB i Katrineholm, Flen och Vingåker.
Att få ekonomin att gå ihop är en tuff utmaning för de sörmländska Lekoteken. 1996 tog kommunerna över finansieringen från landstingen och varje år får länets FUB-föreningarna söka anslag från de anslutna kommunerna.
På Katrineholms Lekotek har antalet inskrivna barn ökat markant sedan 2010, från 70 barn till 119 under 2018. Detta till trots ligger Katrineholms kommuns anslag kvar på samma nivå sedan 2014.
För att kunna möta efterfrågan utökade Lekoteket hösten 2018 specialpedagogernas insatser till 1,25 tjänst, trots att man får anslag för knappt en heltidstjänst.
– Det här är inget föreningsbidrag utan ett anslag till en specialpedagogisk verksamhet som kommunerna annars skulle få driva själva. Nu söker vi anslag för 1,5 tjänst för nästa år och är beroende av att de som fattar beslut har förståelse för och kunskap om verksamheten, förklarar Kjell Clasborn.
Kommunpolitikerna i KFV-regionen har en stående inbjudan om att få komma på studiebesök på Lekoteket. Hittills har inget nappat på erbjudandet.