Dyra Vingåker med länets högsta kommunalskatt tömmer plånboken på sina invånare. 500 kronor extra taxekostnader i månaden blir till 18 000 på tre år och under en livstid över 400 000 kronor i dagens penningvärde.
Men inom forskningen verkar det inte finnas stöd för att billiga taxor för boende skulle kunna locka fler invånare. Under år 2013 flyttade knappt 1,2 miljoner personer inom Sveriges gränser och bara var tredje flyttade till en annan kommun. Lektor Thomas Niedomysl vid Lunds universitet genomförde en enkät bland 800 personer som nyligen hade flyttat. Boendekostnader kommer väldigt långt ner på listan över orsaker till varför man flyttar. Sådant som centralt läge, närhet till natur, arbete och sociala faktorer smäller högre.
Jan Amcoff, lektor i kulturgeografi vid Uppsala universitet har undersökt flyttmönster inom Sveriges gränser.
– Taxor för vatten och avlopp eller kommunalskatt kommer ganska långt ner på listan över sådant som får folk att flytta. Man kan pumpa folk på svar om varför de flyttar men det är inte säkert att de känner sina egna bevekelsegrunder, säger han.
Så vad listar folk om de får frågan?
– Studier ger olika besked beroende på hur man ställer frågan. Vid öppna frågor som varför flyttar du? Då blir svaret ofta på grund av ett nytt jobb. Men får man svarsalternativ att välja mellan som arbetsmarknad, bostadsmiljö, eller ny partner, så sjunker motiveringen om arbetsmarknad och i stället flyter sådant som boendemiljö upp.
Varför förändras svaren beroende på frågan?
– Det beror nog på att i vår kultur ligger jobbet nära vår identitet. I själva verket tror jag att det är flera motiv som samverkar när man flyttar. Visst man får ett nytt jobb till exempel i Strängnäs, men då har man också sökt jobb i Strängnäs. Kanske bor släkten där, man har bott där förut eller så har man träffat en partner där.