I höstas inkom ett egendomligt ärende till hyresnämnden. En kvinna i Eskilstuna hade länge upplevt sig störd av grannarna en trappa upp. Nu krävde hon att de omedelbart skulle lämna huset. Anledningen var att familjen under flera år utsatt kvinnan för störande oljud. Bland annat ska mannen i familjen, gång på gång, gett ifrån sig högljudda pruttar. Kvinnan ska, till följd av oljuden, ha drabbats av stressrelaterade sjukdomar.
Att väderspänning tar sig hela vägen till hyresnämnden hör inte till vanligheterna. På Hyresgästföreningens region Mitt, där Sörmland ingår, handlar de flesta ärenden i stället om klassiska störningsmoment.
– Det är fester som går överstyr och små barn som leker häftigt, felparkeringar, nedskräpning och husdjur som beter sig illa på olika sätt. Klagomål på grannar som förvarar saker i trapphus eller använder tvättstugan felaktigt är också vanligt. Det är traditionella problem som uppstår när människor lever tätt inpå varandra, säger Carl Henrik Lindmark, processjurist på Hyresgästföreningen region Mitt.
Att grannosämjan frodas i samband med alkoholstinna högtider som valborg, jul och nyår är det nog många som fått uppleva. Enligt en undersökning av Sveriges bostadsrättscentrum (SBC) är också december den månad då landets störningsjourer har som mest att göra. Förra året stod månaden för 11,4 procent av utryckningarna. Lugnet var i sin tur som störst i september med 6,5 procent.
Påskhelgen bjöd som bekant på pangväder runtom i länet. För många innebär vårvärmen ett självklart tillfälle att damma av grillen. Det är en trend som tydligt märks av även hos Hyresgästföreningen.
– Nu när grillsäsongen snart drar igång på allvar får vi vår beskärda del av folk som tänder kolgrillen på balkongen och liknande. Såhär års handlar mycket om utomhusaktiviteter i allmänhet. En lite mer udda grej är folk som hör av sig med klagomål på grannar som solar lite väl exponerat. Att ligga naken på balkongen är inte helt problemfritt.
Någon trend över tid vad gäller benägenheten att anmäla störningar – ökning eller minskning – har Carl Henrik Lindmark inte märkt av. De konflikter som eskalerar till att grannar försöker få varandra vräkta börjar, menar han, inte sällan med småsaker.
– Ofta är det något sakligt som till slut går över styr. Det kanske uppstår någon situation där man ryker ihop som man sedan inte kan släppa. Och så går man och bevakar varandra och nästan letar efter fel.
SCB ger varje år ut en "bostadsrättsrapport" med enkätsvar från bostadsrättsinnehavare i hela landet. I årets rapport ingick bland annat ett stycke om framtidens störningsmoment. De främsta störningsmomenten förutspås bli felsortering i det automatiska soprummet, störande ljud från maskin- och robottjänster – och grannens drönare.
Några drönarrelaterade klagomål har än så länge inte nått Hyresgästföreningen i region Mitt. Oavsett om det handlar om robotar eller skrikande småbarn gäller, enligt Carl Henrik Lindmark, samma utgångspunkt för att upprätthålla god grannsämja.
– När man lever nära varandra så handlar det litegrann om att jämka sig och ta det onda med det goda. Ofta är det de boende själva som sätter ramarna för vad som är acceptabelt. Det är svårt att säga vad lagen säger. Sunt förnuft gäller.