Jonas Trolle, chef för CVE, säger att man dagligen möter kommuner som en del i arbetet mot extremism.
– Då besöker vi exempelvis kommuner om återvändare, men det kan lika gärna handla om vit makt och annat.
Han säger att initiativet att bjuda in de 41 kommunerna avviker från deras dagliga arbete.
– Det dagliga arbetet handlar om att jobba förebyggande och kontakta kommuner, myndigheter, civilsamhället och trossamfund. Det här blir utöver det.
Jonas Trolle tror att anledningen till att Katrineholm inte fanns med på listan med kommuner kan bero på att de personer som Peter Henriksson talat om kan ha kommit tillbaka sedan tidigare.
– De tillhör alltså inte de 150 återvändarna som inte kommit tillbaka.
Som chef har han inte detaljkunskap men anser att länets kommuner överlag har ett bra förebyggande arbete mot extremism.
– Jag upplever att det finns en god vilja och bra kunskapsnivå både hos myndigheter, polis och kommunerna. Även om allt givetvis kan skruvas till och förfinas.
Han säger att ansvaret för att hantera IS-återvändare och extremister är väldigt delat och att de olika myndigheterna måste samverka.
– Om vi ser till vuxna återvändare måste man se om de kan dömas för brott, det är prio ett. Om barn kommer tillbaka måste de få ett individanpassat och behovsprövat omhändertagande. Det vi försöker göra som center är att peka ut allas olika ansvar. Men det går inte att säga "det är på ett sätt, punkt", en del kommuner kanske behöver mer stöttning än andra.
johan.jarup@kkuriren.se