Sargade hönor utan fjädrar syns i filmklippen som är tagna på en av avelsföretagets anläggningar i Skåne.
Personal som stampar på hönsens huvuden, höns som saknar stora fjäderpartier och höns som äter varandras inälvor. Det är några av de saker som syns i de filmklipp som SVT:s Uppdrag granskning tagit del av, när de granskat den svenska kycklingindustrin. Fokuset i programmet ligger på avelsanläggningar, där man föder upp föräldrarna till de kycklingar som slaktas och sedan säljs i svenska livsmedelsbutiker.
Det är på en avelsanläggning i Skåne, som ägs av ett stort multinationellt företag, som filmklippen på de svårt sargade hönorna är ifrån.
Kronfågel, som är en av Sveriges största kycklingproducenter med slakteri i Valla, är en av företagets kunder. De säljer alltså kyckling som härstammar från företagets avelsanläggningar.
Hur ser ni på att det här händer hos er leverantör?
"De klipp som visas i Uppdrag granskning är helt oacceptabla. Det är djupt upprörande att detta kan ha förekommit någonstans i värdekedjan. Vi har, genom vår branschorganisation Svensk fågel, krävt en redogörelse för hur detta har kunnat ske och vilka insatser som genomförts för att säkerställa att något liknande aldrig ska kunna förekomma igen", skriver Janneke Wackerberg, kommunikations- och hållbarhetschef på Kronfågel, i ett mejl till tidningen.
Har inte ni ett ansvar att se till att den kyckling ni säljer, och deras förfäder, växt upp under bra förhållanden?
"Vi på Kronfågel har givetvis allra störst ansvar och påverkan i vår egen verksamhet där vi ständigt arbetar för god djurvälfärd, men i värdekedjan ingår också många andra enskilt ägda företag. Därför har vi en gemensam branschorganisation, Svensk fågel, som ansvarar för kvalitetsrevisioner och djurvälfärdsarbetet över företagsgränserna. I det här fallet är det tydligt att en av dessa underleverantörer inte levt upp till våra och branschens förväntningar. Som alla företag med en komplex värdekedja arbetar vi ständigt med att förbättra kontrollen och kravställningen på våra leverantörer. Vi ser givetvis över om vi behöver förbättra kontrollen och kravställningen på våra leverantörer i det ledet."
En skadad, men levande höna, ligger på golvet samtidigt som andra hönor runtom kring äter dennes inälvor.
Den kycklingsort som säljs mest i Sverige heter Ross308. Den är framavlad för att växa snabbt, vilket blir ett problem för avelsdjuren, hönsen och tupparna. För att avelsdjuren inte ska växa mer än vad deras kroppar klarar av har avelsföretaget strikta foderbegränsningar. I programmet säger forskare att det påverkar djurens välfärd och att det kan förklara kannibalismen.
Flera andra länder, som Norge, har valt att gå över till en mer långsamväxande kycklingsort. Kronfågel har i dag ett sådant alternativ, men säger att efterfrågan är låg.
"Vi erbjuder idag ekologisk och långsamväxande kyckling under varumärket Bosarp, men efterfrågan från svenska konsumenter har hittills inte varit så stor. Eftersom djuren lever några dagar längre innan slakt kräver det mer foderförbrukning, vilket leder till ökad kostnad/högre pris för konsument i butik och också ökad klimatbelastning jämfört med traditionell kyckling. Oavsett ras är djurvälfärd vår högsta prioritet och vi mäter och följer upp våra kycklingars välmående kontinuerligt med olika kontrollprogram", skriver Janneke Wackerberg.
Programmet "Kycklingens pris" finns att se på SVT play.