Landets föråldrade va-nät har kallats för en tickande bomb under jord. Ledningar som grävdes ner för 50-60 år sedan har passerat bäst-före-datum. En del av dem fungerar fortfarande alldeles utmärkt, medan bristerna hos andra ger sig till känna i form av återkommande vattenläckor och torrt i kranarna hos kommuninvånarna.
Enbart ålder är inte något bra mått på om en ledning är bra eller dålig. Det understryker Hans Bäckman, expert på rörnät hos branschorganisationen Svenskt Vatten.
– Nej, det finns ingen anledning att byta ut en fungerande ledning bara för att den är gammal. Det handlar om enormt stora pengar så det är viktigt att byta rätt.
– Det är väldigt svårt att förutse den första läckan på en ledning. Man måste göra systematiska uppföljningar av områden som har återkommande driftsproblem. Det är en analys som varje kommun måste göra utifrån sitt eget va-nät.
Samtidigt understryker han att kommunerna måste dra upp tempot för att byta åldrade ledningar. Det håller inte i längden att flytta kostnaderna till framtida generationer.
– Det är lämpligt med en fördubbling av dagens förnyelsetakt. Det kommer att kräva höjda taxor, men från en förhållandevis låg nivå.
Nyköpings förnyelsetakt av va-nätet var länge i det närmaste obefintlig. Men efter den stora läckan för fem år sedan har det blivit ändring.
– Vattnet hamnade i fokus i debatten och politikerna förstod allvaret. Det fanns inga partipolitiska skillnader, man var överens över blockgränserna, säger Mats Lindberg.
I dag har Nyköpings Vatten en förnyelsetakt av vattenledningarna på mellan 0,6 och 0,8 procent. Svenskt Vattens nya rekommendationer anger 0,7 procent som en lämplig nivå.
– Vi börjar få koll, säger Mats Lindberg. Vi kartlägger ledningarnas svaga punkter och vi har ett system för att dokumentera va-nätets status.
Men förbättringarna har ett pris. Nästa år får Nyköpings Vattens kunder va-taxan höjd med tio procent, en väsentlig skillnad mot de senaste årens tvåprocentiga höjningar.
Proteststormarna har emellertid uteblivit.
– Jag tror alla inser att vi måste ta tag i problemet. Också konsumenterna kommer ihåg det som hände 2011.
Nu är det inte bara ledningsnätet som behöver renoveras. De kommunala renings- och vattenverken står inför väl så stora utmaningar.
Här handlar det ofta om ombyggnader till följd av hårdare miljökrav. Nyköping har till exempel satsat 55 miljoner i en stor ombyggnad av Brandholmens reningsverk. Därutöver satsas ytterligare 70 miljoner för upprustning av övriga, mindre anläggningar.
– Därefter ska vi vara i fas, säger Mats Lindberg.