Vid krig eller någon annan typ av kris är det oklart hur länge läkemedel går att få tag på. En av orsakerna är att det i dagsläget inte finns någon ansvarig myndighet eller liknande instans för planering av läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap eller krig.
När Sverige gick med i EU 1995 beslutades att lagerhållningen skulle avvecklas. Fram till 2009 hade dock Apoteket AB ett visst ansvar för läkemedelsförsörjningen, men det upphörde helt att gälla i och med att apoteksmonopolet försvann.
I en utredning från Lunds universitet, gjord på uppdrag av Socialstyrelsen, föreslås att en ny myndighet inrättas med ansvar för att det finns läkemedel tillgängliga. Socialstyrelsen anser dock att de inte kan ta ställning till förslaget.
– Rapporten som sådan är ett bra kunskapsunderlag, men de förslag som rapporten innehåller delar vi inte. Vi kommer att invänta de utredningar som pågår, bland annat utredningen om hälso- och sjukvårdens krisberedskap. Vilka som ska ha ansvaret för säker tillgång till läkemedel är en politisk fråga och inget en enskild myndighet kan ta ställning till, säger Annika Bergman, senior rådgivare för läkemedelsfrågor på Socialstyrelsen, och fortsätter:
– Tillgången till de allra flesta läkemedel är viktiga ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Att läkemedelsförsörjningen i Sverige skiljer sig från andra länder är problematiskt, säger hon.
I Finland finns omställningslager med cirka 1 300 basmediciner. De ska räcka mellan ett halvår och upp till ett år.
Samtidigt har socialdepartementet gett regionerna runt om i landet i uppdrag att kartlägga hur uppbyggnaden av civilförsvaret ser ut. Där finns läkemedelsfrågan med som en punkt.
– Frågan är högst aktuell eftersom vi har identifierat att det är ett problem. Vi och andra regioner har haft diskussioner om hur det bör lösas och haft input i den utredning som pågått, säger Åsa Hessel, krisberedskapschef på Region Sörmland.
Än tycker hon att det är för tidigt att ge några svar på vad för typ av åtgärder som skulle vara bäst för att komma till rätta med problemen kring läkemedelsförsörjning.
– Just nu vill jag inte säga någonting om det. Först ska vi göra den här kartläggningen och titta på hur den dagliga försörjningen av mediciner ser ut, säger Åsa Hessel.
Kartläggningen ska genomföras av henne själv tillsammans med läkemedelskommittén. Enligt socialdepartementets krav ska den vara påbörjad innan året är slut. När den ska vara färdig är enligt Åsa Hessel ännu inte bestämt.
Diabetesförbundet har kritiserat att Sveriges beredskap när det gäller läkemedel är dålig. I deras egen tidning skrev de förra året att personer som har typ 1-diabetes kommer att dö om de inte får insulin i tid. Därför efterlyste förbundet åtgärder.
– Att Sveriges beredskap när det gäller läkemedel är så dålig är anmärkningsvärt, särskilt när det gäller sådana livsviktiga mediciner som insulin, sa Fredrik Löndahl, tidigare förbundsordförande för Diabetesförbundet, i en artikel ur tidningen Diabetes förra året.
Även Riksrevisionen gav kritik. De menade att regeringen och ansvariga myndigheter inte hade skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande läkemedelsförsörjning i händelse av kris. I sin granskning kom de fram till att det behövs tydligare mål och ansvarsfördelning.
Vad kan hända med de patienter som inte får den eller de mediciner som behövs?
– Jag vill inte uttala mig om de här patienterna eller vad som skulle kunna hända, säger Åsa Hessel.