En vanlig höst- eller vårmånad blippas drygt en miljon biljetter på de sörmländska bussarna. Så började även fjolåret, med nästan 1,2 miljoner validerade resor i kollektivtrafiken, enligt Sörmlandstrafikens siffror. Sedan kom coronakrisen.
Totalt minskade resandet med 26 procent under hela året, jämfört med 2019. Biljettförsäljningen minskade dock ännu mer: hela 55 procent av de budgeterade intäkterna uteblev.
En av förklaringarna till att intäkterna minskat mer än resandet kan enligt regionen vara att fler har passat på att åka gratis när den främre dörren på bussarna stängts av.
– Vi kan inte säga i detalj vad hela skillnaden består i, men självklart är det så att en del människor har tagit chansen att resa utan att betala, säger Joakim Karlén, verksamhetschef för kollektivtrafiken i Sörmland.
Antalet utdelade avgifter för plankning ska också ha ökat, trots att regionen inte ökat antalet kontrollanter. Joakim Karlén vill dock inte sätta etiketten "plankare" på alla som åkt fast utan biljett.
– Det kan också vara människor som försökt köpa ett giltigt färdbevis men inte lyckats, och ändå chansat att resa. Kanske har man inte tillgång till en smartphone, menar han.
En annan förklaring är att försäljningen av enkelbiljetter minskat mer än månadskorten, som är subventionerade till mycket större del.
Det kan även finnas en viss felmarginal i statistiken för fjolåret, enligt regionen. Normalt sett räknas en resa varje gång en resenär kliver på bussen och blippar sitt kort, men under coronakrisen har chaufförerna fått räkna resenärerna manuellt.
Redan innan pandemin bröt ut i Sverige tappade regionen ett par procent i biljettintäkter, under januari och februari. Det ska ha berott på den milda vintern, och att fler helt enkelt valde att gå eller cykla till jobbet, istället för att ta bussen.
– Vädret brukar ha störst påverkan i januari, februari och mars. Får vi en riktig vargavinter brukar resandet öka några procent mot föregående år, och vice versa, förklarar Joakim Karlén.
I statistiken syns också tydliga skillnader i resandet mellan kommunerna. I Oxelösund minskade antalet validerade resor med 40 procent, medan Strängnäs bara tappade 11 procent av resorna. Exakt vad skillnaderna beror på är svårt att säga enligt verksamhetschefen, men demografi, var de stora arbetsplatserna ligger och hur många som har möjlighet att jobba hemifrån kan spela viss roll.
Tydligt är att coronakrisen fått stora konsekvenser för Sörmlandstrafikens ekonomi. Men trots att 66 miljoner kronor försvann har det hittills inte lett till varken färre turer eller högre biljettpriser, utöver de ordinarie prisjusteringarna.
– Vi håller på med bokslutet för 2020 just nu och har inte sett den fulla verkan ännu. Men de 26 miljoner kronor vi fick i ersättning från staten i april och juni har hjälpt enormt mycket.
Den nya "coronabiljetten", en tur- och returbiljett med sex timmars giltighetstid som lanserades i september beskrivs som en succé. Tanken var att äldre som inte har tillgång till mobiltelefon skulle kunna köpa en biljett för att åka till vårdcentralen eller uträtta liknande ärenden, utan att behöva oroa sig för tillbakaresan. Omkring 900 sådana biljetter ska ha sålts, bara via Sörmlandstrafikens servicecenter.
– Det har varit väldigt uppskattat, konstaterar Joakim Karlén.