På EU:s lista över invasiva arter finns 66 arter och drygt 20 av arterna finns i Sverige. I Sörmland har tio invasiva arter hittats. Den här texten tittar närmare på fyra av dessa: jättebalsamin, jätteloka, signalkräfta och rödörad vattensköldpadda.
Det kanske minst ovanliga av de invasiva arterna i den Sörmländska naturen är just den sistnämnde sköldpaddan. I Sörmland har det gjorts observationer av sköldpaddan men de har inte bekräftats. Sköldpaddan härstammar från Nordamerika och Mexico och har kommit till Sverige via kommersiell handel. Då och då görs observationer av arten, främst i de södra delarna av Sverige.
– När sköldpaddorna köptes var de små och gulliga men jag tror få personer visste vilket åtagande de tog sig an då sköldpaddorna kan bli 25-30 cm stora och leva upptill 50 år, säger Henrik Lange, handläggare för invasiva främmande arter vid Naturvårdsverket.
Sköldpaddorna tar sig ut i naturen genom att de förvillar sig från trädgårdar eller helt enkelt sätts ut av djurägare. I Södra delarna av Europa, så som Spanien, har sköldpaddan etablerat sig. I Sverige har läget hittills varit annorlunda då det svenska klimatet gör det svårt för sköldpaddans ägg att kläckas.
– Men det är något som kommer kunna förändras med klimatförändringarna. Det som är med ryggradsdjur är att det krävs få individer för att det ska bildas en population vilket gör att det är kort tid tidspann för åtgärder, säger Henrik Lange.
Men en större population av sköldpaddan skulle kunna få långtgående konsekvenser vid de sjöar och vattendrag som de etablerar sig vid. Då det skulle komma in som en topppredator i ekosystemet. Därför får Mårdhundsprojektet, ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska jägarförbundet, bedriva skyddsjakt på sköldpaddan.
Ett annat djur som också återfinns i de Sörmländska sjöarna är signalkräftan. Även den härstammar ursprungligen från Nordamerika och planterades in i större mängder under 1960-talet för att ersätta den inhemska flodkräftan som vid den tiden kämpat länge med kräftpest. En sjukdom som kraftigt försvagat flodkräftas population.
– I Sverige försöker man inte utrota signalkräftan utan där kontrolleras populationen genom fiske och man förhindrar spridning av den till sjöar och vattendrag där flodkräfta finns för att signalkräftan inte ska slå ut kvarvarande bestånd, säger Henrik Lange.
Jättebalsamin härstammar från Himalaya och har funnits i Sverige, i förvildade exemplar, sedan slutet på 1910-talet. Men ska ha kommit till Sverige via trädgårdsodlingar. Växten kan bilda utbredda och täta bestånd på fuktig, näringsrik mark längs vattendrag, sjöar, dammar och i diken samt på ruderatmarker kring bebyggelse. Där växten återfinns har brittiska studier visat att 25 procent av den biologiska mångfalden försvunnit.
Växten jätteloka konkurrerar ut annan vegetation med sina stora blad som tar bort solljuset från annan vegetation där den växter vilket gör att där den slagit rot kan bestånden kraftigt växa. Därför behövs ofta en utrensning ske tidigt för att bli av med den invasiva arten, från de södra sluttningarna av Större Kaukasus västra del i Ryssland och Georgien.
I Sverige där man är relativt förskonad av resterande EU av invasiva arter jobbar även Naturvårdsverket med en svensk kartläggning av främmande arter som kan komma att klassas som invasiva.